Utredningar pekar på att primärvården måste stärkas, politiker pratar som med en röst om satsningar på den nära vården och i regionen är de åtta stora partierna eniga om en omställning av sjukvården där mer nära vård ingår. Det borde med andra ord vara full fart framåt på våra vårdcentraler, eller?

– Jag har jobbat med detta i tjugo år och under alla år har det pratats om satsningar, utan att det hänt något i vardagen, säger Anneli Vinensjö, allmänläkare på Billingens vårdcentral och ordförande för SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) Skaraborg.

Ingen skulle säga till en pilot att ta med fler passagerare när flygplanet är fullt. Men för en allmänläkare kan det vara annorlunda. Det är ont om allmänläkare, eller specialister i allmänmedicin som det också heter, och alla patienter som listar sig på en vårdcentral måste tas om hand.

Läkarna har länge krävt ett listningstak; att en läkare tar hand om ett visst antal patienter, men inte fler. Den tänkta maxgränsen har varierat från 1 500 och nedåt. I Borgholm på Öland har en vårdcentral satt ett tak på 1 000 och lyckats få full läkarbemanning, vilket man långtifrån hade tidigare.

Allmänläkare får i allmänhet ta hand om väsentligt fler patienter än så. Eftersom arbetsbelastningen är så hög blir tjänsterna inte attraktiva och det blir svårare att bemanna.

– Vi specialister i allmänmedicin vill ha hela uppdraget från vaggan till graven, men vi måste vara tillräckligt många, säger Anneli Vinensjö.

– Vi får ett större uppdrag än vi mäktar med. På det sättet skräms läkare bort, säger Margareta Hellgren, allmänläkare och ledamot i SFAM Skaraborg.

De är bekymrade för att unga läkare under upplärning ser arbetet på vårdcentral som spännande och meningsfullt, men de vill helt enkelt inte ha den arbetssituationen.

– Jag har jobbat i Skaraborg i 30 år och många av mina patienter följde med mig när jag bytte vårdcentral från Hentorp till Södra Ryd, berättar Margareta Hellgren.

– Jag känner dem, jag känner deras barn, vet vilka kriser de gått igenom. Det betyder något för patienterna. Men ingen kan ta hand om ett orimligt antal patienter. Vi har världens roligaste jobb. Det är ett privilegium att få lära känna sina patienter och följa dem genom åren. Det är därför vi slåss för att få det att fungera, säger hon.

Det finns också en särskild historia i Skaraborg, enligt de båda allmänläkarna. Efter att primärvården byggdes ut på 70- och 80-talen blev Skaraborg välkänt i Sverige för att man satsade mycket på primärvården. När Skaraborg sedan gick med i Västra Götalandsregionen i slutet av 90-talet utjämnades primärvårdens resurser i den nya regionen, vilket de menar var till nackdel för Skaraborg, då framförallt sjukhustunga Göteborg hade en svag primärvård.

Nästa steg var införandet av vårdvalet 2009, som gjorde att vårdcentralerna i Skaraborg fick ytterligare försämrade ekonomiska resurser, enligt läkarna. 2013 gjorde allmänläkare i Skaraborg ett upprop för att slå larm om försämringarna, men läget har inte förbättrats. Det är samma situation idag och de har egentligen samma budskap idag.

– Primärvården är kostnadseffektiv, men har varit underfinansierad så länge. Det måste ske en förändring, säger Anneli Vinensjö.

Hur är det då med den politiska ambitionen som är så uttalad i Västra Götalandsregionen att satsa på nära vård?

– Alla är överens om att satsa på nära vård, men man har inte definierat vad som är nära vård. Mer öppenvård för specialister på sjukhus kan också vara nära vård, säger Anneli Vinensjö.

Närakuter är något som Västra Götalandsregionen satsar på och nu ska en närakut startas även i Lidköping.

– Närakuter är något som politikerna har hittat på. Vi har det antal doktorer vi har. Om ett antal ska vara på närakuten, vem tar hand om kronikerna då? Vi har jourcentraler idag, närakuter tar resurser från vårdcentralerna, säger Margareta Hellgren.

En stärkt primärvård skulle göra att färre personer behöver vård på sjukhus, menar läkarna. Den statliga utredaren Göran Stiernstedt har kommit fram till att vården behöver ställa om till mer primärvård och bli mindre sjukhustung.

Men det finns idag inga överskott på sjukhusen att ta av för att föra över resurser till primärvården. Istället arbetar Skaraborgs sjukhus för närvarande utifrån att det saknas en kvarts miljard i ekonomin nästa år.

– Detta är ett uppenbart problem och det är regionpolitikernas uppgift att hitta en lösning på det. Göran Stiernstedt kom fram till att den sjukhustunga vården inte kommer att kunna finansieras framöver, utan att vi måste ha en mer kostnadseffektiv vård, säger Anneli Vinensjö.

På vårdcentralerna har andra arbetsuppgifter än att ta hand om patienter dessutom ökat under åren.

– En stor del av vår arbetstid går nu åt till att göra det som Försäkringskassan kräver av oss. Det är en annan samhällsinstans som kräver en stor del av vår tid genom intygsskrivande. Det är frågan om politikerna vill ha det så? säger Anneli Vinensjö.

Blanketterna för sjukskrivning har blivit alltmer omfattande.

– När jag började var det ett A5-papper vi fyllde i. Sedan blev det ett A4-papper, sedan två sidor. Idag är det fyra sidor, säger Margareta Hellgren.

Läkarnas bedömning ifrågasätts också ofta av Försäkringskassan, vilket tar mycket tid när de måste motivera varför patienter behöver vara sjukskrivna.

– Det har kantrat nu. Vi uppfattar inte att det gagnar patienterna, säger Margareta Hellgren.

Fortbildning är en annan viktig del i att stärka primärvården, menar läkarna.

– Fortbildningen har gått kräftgång för alla läkare de senaste 10-15 åren, men för specialister i allmänmedicin har fortbildningen minskat allra mest. Vi måste vara uppdaterade för att ge en patientsäker vård. Det är inte så att det inte erbjuds utbildningar, men när vi försöker göra det vi ska med patienterna har vi inte tid att vara borta, säger Anneli Vinensjö.

Ny teknik i vården som videosamtal tror de kan vara bra, inte minst för uppföljande besök. Men de är bekymrade över att nätläkare tar resurser från vården och ifrågasätter om privata nätläkartjänster ska vara skattefinansierade.

I Sverige finns det relativt många läkare sett till befolkningsstorleken, men andelen av dessa som arbetar i primärvården är jämfört med många andra länder mycket liten. Antalet läkare ökar också, men de läkare som arbetar på vårdcentraler, specialister i allmänmedicin, har bara ökat måttligt i antal.

Det som på pappret ser ut som en resursförstärkning till primärvården i Västra Götalandsregionen på 5,8 procent till nästa år äts till stor del upp av befolkningsökningen samt av ordinarie löneökningar, enligt Margareta Hellgren.