Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Skara

”Vi är inte helt framme ännu”

Sjukvårdens ambition att göra sig oberoende av bemanningsföretag till i år har inte lyckats.

Samtliga regioner och landsting anslöt sig för runt två år sedan till en plan för att vården i Sverige skulle bli oberoende av hyrpersonal senast 1 januari 2019. Det har inte lyckats.

– Vi är inte helt framme ännu, men det har gått bra, säger Michael Zijp, som är biträdande processledare för Västra Götalandsregionens arbete med att göra vården oberoende av hyrpersonal.

– Vi har fått en hel del aktiviteter på banan 2018, som en regiongemensam avropsenhet för bemanningspersonal och stopp för en del yrkeskategorier.

En målsättning har satts att mindre än två procent av personalkostnaderna ska vara hyrpersonal. Idag ligger regionen på lite mer än 2,5 procent.

– Vi ligger bra till i flera förvaltningar. Vi har en större utmaning i primärvården, men där har det gjorts en större minskning, säger Michael Zijp.

Annons

Annons

Västra Götalandsregionen har en låg andel jämfört med andra regioner. I Västernorrland är andelen så hög som 14 procent.

Varför har inte sjukvården lyckats med att uppnå oberoende av hyrpersonal?

– Vi har ändå nått ganska långt. Det är ett trendbrott att kurvan ändå planar ut. Varför det inte gått fullt så bra som vi hoppats kan jag inte svara på, säger Michael Zijp.

Vad är skälet till att hyrpersonal fortsatt är en del av vården trots att samma vård aktivt arbetar för att få bort den?

– Det har ju att göra med att sjukvården har krav på sig om produktion och tillgänglighet som de kämpar med, säger Michael Zijp.

Ett beroende av hyrpersonal menar Michael Zijp har funnits i vården under lång tid, varför det är en svår fråga att jobba med och att det tar tid innan man ser ett genomslag.

Arbetet med att minska beroendet av hyrpersonal fortsätter även efter att det uppsatta måldatumet 1 januari 2019 passerats. Michael Zijp säger att han inte vet om målet på två procent kommer att nås.

– Jag tror att vi kan lyckas med trendbrottet och att vi inte kommer att se en fortsatt ökning, utan att det planar ut, säger han.

En bakgrund till ambitionen att göra vården oberoende av bemanningsföretag var att kostnaderna för inhyrd personal hade ökat väsentligt, till fyra miljarder kronor i Sverige 2015 från 2,5 miljarder kronor fyra år tidigare.

Annons

Enligt siffror från SKL (Sveriges kommuner och landsting) har kostnaderna för inhyrd personal fortsatt att öka. Bara det tredje kvartalet förra året uppgick kostnaderna till nästan 1,4 miljarder kronor i Sverige.

Annons

Tidigare har även hyreskostnadernas andel av de egna personalkostnaderna ökat, men denna ökning har nu stannat av. Andelen har legat på samma nivå under 2017 respektive 2018 års tre första kvartal (3,4 - 3,6 - 4,3 procent).

Västra Götaland minskade sin andel hyreskostnader under tredje kvartalet i fjol, vilket är det senaste kvartalet det finns siffror för. I regionen har det skett en kraftig minskning inom primärvården av kostnaderna för inhyrd personal. Inom psykiatri och kroppslig vård ökade kostnaderna i regionen.

I höstas beslutade regionstyrelsen om stopp för att hyra vissa personalkategorier, trots fackliga varningar för att man gick för fort fram. Det handlade bland annat om läkare utan specialistexamen på sjukhus och medicinska sekreterare.

– Den information vi fått är att det gått ganska bra för stoppen, men vi har inte fått alla svar ännu, säger Michael Zijp.

Nästa artikel under annonsen

Hej! Vi använder cookies.
Vi gör det för att förbättra funktionaliteten på sajten, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att allt fungerar som det ska.
Vår policy