Ett högt tempo, psykisk stress och tung arbetsbelastning är sällan något som håller i längden. Förr eller senare säger kroppen stopp, och för många väntar då en lång period av sjukskrivning med både fysiska och psykiska yttringar.

Men trots den ökade medvetenheten fortsätter den mentala ohälsan att öka. Förra året stod psykisk ohälsa för så mycket som 46 procent av landets sjukskrivningar. Av de 76 994 psykiskt relaterade fall som pågick under 2018 års tredje kvartal stod kvinnorna för drygt 71 procent och den allra vanligaste orsaken bedöms vara akut stressreaktion med utmattningssyndrom. Sedan 2010 har antalet utarbetade svenskar sexdubblats. Ökningen sker främst bland unga personer i åldern 25-29 år och den yrkesgrupp som löper störst risk att drabbas är de som själva arbetar inom vården.

Även i Skaraborg har siffrorna skjutit i höjden sedan diagnosen infördes i Försäkringskassans statistik 2005. Då sjukskrevs 475 personer för psykisk ohälsa, idag har antalet stigit till omkring 811. Det motsvarar 16 procent av det totala antalet sjukskrivningar i länet och i vanlig ordning dominerar kvinnorna statistiken med 78 procent.

Det innebär dock inte att utvecklingen är enbart negativ. Ser man till de senaste årens förändring är Skaraborg faktiskt ett av de få områden där situationen förbättrats avsevärt. 2016 nådde Skaraborg rekordnivån på 1 144 sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa och sedan dess har siffran stadigt reducerats i alla kommuner utom Grästorp och Töreboda som ligger kvar på samma antal.

– Vi ser absolut en minskande trend där Försäkringskassan både mottar färre ansökningar och betalar ut sjukpenning färre dagar, säger Peter Larsson, samverkansansvarig för Försäkringskassan i Skaraborg.

– Jämför man med Västra Götaland och Sverige i övrigt har en större förändring skett i Skaraborg, men vi har generellt sett fortfarande fler sjukpenningdagar så det beror lite på vad man jämför med.

Vissa menar att orsaken är att färre lever upp till villkoren för sjukskrivning. Hur ser du på det?

– Jag kan förstå synpunkterna, men vi har jobbat under en längre tid med att förbättra kvalitén på vårt underlag för bedömning och beslut. Framför allt har vi under 2017-18 haft en dialog med Skaraborgs kommunala arbetsgivare och primärvården om hur man kan förebygga exempelvis stressrelaterad utmattning, alternativt hitta anpassningar i arbetet när man ser tecken på begynnande psykisk ohälsa. Så jag är övertygad att siffrorna hade sett annorlunda ut om vi inte gjort de satsningarna, säger Peter.

Innebär "förbättrad kvalité" att ni blivit hårdare i er bedömning?

– Jag skulle snarare vilja säga att vårt uppdrag förtydligats. Drabbas man av en sjukdom som påverkar arbetsförmågan har man rätt till ersättning och då är det viktigt att det finns en rättssäkerhet i det. Vi har tillfört resurser och bland annat anställt fler handläggare för att kunna göra rättssäkra bedömningar utifrån vårdgivarens underlag.

Om man sätter antalet som sjukskrivs till följd av psykisk ohälsa i förhållande till kommunernas storlek, är företeelsen vanligast i Lidköping, tätt följt av Essunga, Vara och Gullspång. Längst ner på listan hittar man Tidaholm och Tibro.

Målet hos både kommunerna och Försäkringskassan är förstås att den psykiska ohälsan ska minska, men det är ofta lättare sagt än gjort. Peter Larsson menar att arbetsgivaren har ett stort ansvar när det gäller att se varningssignalerna och agera därefter. Han välkomnar därför förra årets lagändring som fastslår att arbetsgivaren är skyldig att upprätta en handlingsplan för den som är sjukskriven mer än två månader.

– Jag tror det är viktigt att som arbetsgivare att vara närvarande och kontinuerligt föra lyhörda samtal med sina anställda om hur de egentligen mår, säger Peter.

Men att man skulle komma ner på 2010:s historiskt låga nivåer är dock föga troligt. Under årets första kvartal var antalet sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa nere på 202 fall i Skaraborg. Det hängde samman med den lagstiftning som infördes 2008 och som begränsade sjukpenning på normal- och fortsättningsnivå till 2,5 år. Därmed utförsäkrades många i början av året, men sedan dess har lagen upphört gälla.

Idag tar det i snitt 57 dagar för Försäkringskassan att avsluta ärenden för personer med anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. 93 procent återgår till arbetet, men återfallen är många och för de som har diagnosen utmattningssyndrom är sjukskrivningarna ofta betydligt längre än så.