Träningspasset i Grevagårdens stora ridhus har just börjat. Sex ekipage har kommit för att testa den relativt nya grenen working equitation för första gången. Banan innehåller "hinder" som de flesta hästarna inte sett tidigare. Den konstgjorda tjuren är ett av dem, ringen som är fäst på den ska fångas med en lans. Men den ulliga skapelsen får några hästar att ta långa omvägar förbi innan de fnysande och frustande vågar närma sig den. Även bron som hästarna ska gå över kan en del tycka är otäck i början, men efter ett tag har alla vågat sig över den.

LÄS MER: Häggums sportryttare - ny klubb i Skaraborg

Mitt bland ryttarna står Carina Andersson, utbildad domare, och stöttar ryttarna med tips och råd om hur de ska ta sig an utmaningarna.

WE blev en gren inom Svenska ridsportförbunden 2009. Den bygger på hur man förr i tiden arbetade tillsammans med hästen i fält, där det var naturligt att ta sig genom grindar, trånga passager, broar och annat för att kunna göra sitt jobb. Och för att klara det måste häst och ryttare ha förtroende för varandra och vara samspelta. Det är kärnan i WE.

Nu har Häggums sportryttare tagit sig an grenen och anordnade i helgen kurs. Inledningsvis gick Carina Andersson igenom de elva hindren på teknikbanan och ryttarna fick testa och rida dem. Sedan kunde de som ville rida banan, som om det var en tävling, och bli bedömd och få ett protokoll. Den som byggt de rejäla hindren är Göran Karlsson, som också bygger mycket fälttävlanshinder.

Carina Andersson dömer många vanliga dressyrtävlingar varje år och hon ser WE som ett bra sätt att variera träningen, framför allt för dressyrhästar.

– Hopp och fälttävlanshästar får det här med hinder naturligt, de bär sig fram i fart och skulle de gena lite i någon sväng gör det inget. Ett dressyrprogram måste däremot ridas enligt vissa bestämda linjer och med så stor noggrannhet och precision som möjligt. För att hästarna inte ska bli skrämda plockar man bort så mycket störningsmoment som går runt dressyrbanan. WE är bra mental träning som bygger upp förtroendet och där hästarna får lära sig ta sig an ”titthinder” och lära sig tänka själva, exempelvis bron där de måste se var de sätter sina fötter, förklarar hon.

Förutom att WE passar som träning för dressyrhästar tycker Carina Andersson att det även är en bra gren för den som ännu inte vågar sig ut på rena dressyrtävlingar. En annan grupp är de med hästar som kanske inte har de bästa fysiska förutsättningarna för att göra sig gällande i resultatlistorna inom dressyren.

- Däremot växer många av dessa hästar i WE då de är stabila och har mentala förtjänster som passar teknik och speedbana.

Runt Stockholm och i Skåne är WE stort. I Skaraborg har det tidigare inte funnits någon som är utbildad tränare och domare. Men nu finns alltså Carina Andersson. Hon har redan fått en del förfrågningar från klubbar om att komma och och visa upp grenen med dess speciella hinder.

Tanken är att det ska bli ytterligare ett träningstillfälle ganska snart och en tävling. Förhoppningen är också att anordna träningar och ha en permanent bana att kunna träna och tävla på under sommaren. Hur som helst har Häggums sportryttare sått ett frö som förhoppningsvis leder till att grenen växer även i Skaraborg.