Den infekterade debatten om Katedralskolans framtid handlar i grunden om respekt plus modet att våga ifrågasätta och ifrågasättas. Fast då inte reflexbetonat vi mot dem, det vill säga politiskt flockbeteende.

Som politiskt förtroendevald måste du som person kunna svara på frågan: vems intressen har du att förvalta och sedan ta ansvar för resultatet. Likaså ska en demokrati präglas av öppenhet. Innan en fråga går till beslut ska alla kort kunna synas. Om så inte är fallet hamnar vi i dagens situation i Skara där berörda fack uttrycker både oro och rädsla. Vad eleverna får för syn på hur den demokratiska processen fungerar kan berörda parter fundera över.

Dagens situation, med bristfällig information och därmed noll förankring, har lett till ett vakuum som i sig får negativ verkan på Katedralskolans framtid. Det är illavarslande att anställda vittnar om att läget nu innebär arbetsmiljöproblem.

Om framtiden vet vi inget (i varje fall mycket lite). Kan kanske vara på sin plats att påminna om den gamla sagan Kejsarens nya kläder. Så till sist en uppmaning till alla ansvariga Skarapolitiker, oavsett partifärg: Lev upp till invånarnas förtroende!

Elisabet Stålarm (Bob Borgerlig oberoende)