Sent en fredagskväll för 15 år sedan bildades nordväst om Irland ett lågtryck som rörde sig österut förbi den gamla sillfiskestaden Downings. Samtidigt strömmade kall luft från Grönland ner mot de brittiska öarna. När den brittiskt milda och fuktiga luften kolliderade med kylan fördjupades lågtrycket explosionsartat. Knappt ett dygn senare träffades Sverige med full kraft av stormen Gudrun.

De personliga och samhälleliga kostnaderna var enorma. Stormen krävde nio dödsoffer. Ytterligare elva omkom i olyckor under uppröjningsarbetet. Orkanvindarna fällde enligt Skogsstyrelsens uppskattning 75 miljoner skogskubikmeter. Totalt orsakades skador på skog och infrastruktur för över 23 miljarder kronor.

Skogsägare drabbades särskilt hårt. Vissa fick livsverk och pensioner förstörda när stormen ryckte träden ur den tjälfria marken som vore de blommor. Men skogsindustrin, liksom samhället, drog viktiga lärdomar av stormen.

Blandskog klarade sig bättre än produktionsskog, så fler skogsägare började plantera mer lövträd. Omloppstiden på 70-90 år för många bestånd sänktes, vilket ökar konkurrenskraften mot träproducenter på södra halvklotet vars bestånd har en genomsnittlig omloppstid på sju år.

Samtidigt översköljdes virkesterminalerna av de stormfällda volymerna. Investeringar i volymhantering efter Gudrun gör att den svenska skogen i dag kan möta en globalt ökande efterfrågan på produkter gjorda av naturligt nedbrytbara och klimatnyttiga material som träfiber och skogsrester för att ersätta plast och fossila flyg- och bilbränslen. Paradoxalt nog gjorde stormen svensk skogsindustri bättre rustad för den globala klimatomställningens industrilogik.

Bara veckor före Gudrun hade tsunamin i Indiska oceanen krävt 543 svenskars liv. Statens hantering av den krisen var dock grovt undermålig konstaterade en katastrofkommission. Hela sex ministrar prickades senare av konstitutionsutskottet.

Uppfattningen att staten alltid kan erbjuda skydd och service rubbades av dessa prövningar, vilket förändrade grundläggande samhällsplanering och -beredskap. Regeringskansliet startade ett krishanteringsråd. Elledningar började grävas ner i jorden. Och kritisk infrastruktur förstärktes.

Men staten har inte gjort tillräckligt. Enligt regeringens utredning i februari 2019 brast både beredskap och hantering vid de senaste somrarnas skogsbränder. Exempelvis fungerade kommunikationen, både internt och med medborgare, dåligt.

När tidningen bad om läsarnas minnen från Gudrun berättade en att de klarade sig 17 dagar utan ström tack vare vedspis, kakelugnar och vatten från gårdspumpen. Jämför det med de 72 timmar som man förväntas klara vatten och värme på egen hand, enligt kris- och krigsbroschyren som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skickade ut i maj 2018.

Enligt MSB:s mätningar har knappt hälften av hushållen i Jönköpings och Kronobergs län sparat broschyren. Än färre minns vad den innehöll. Det är sämst i Sverige.

Staten har gång på gång visat en otydlig ansvarsfördelning vid kriser. Tillsammans med minnena från Gudrun blir signalen att folk behöver klara sig själva i större utsträckning. Inte undra på att så många smålänningar struntar i en broschyr.