Det var stort intresse söndagen den 13 september när Tidaholms museum lät scanna ett utvalt område nedanför Gestilrenmonumentet. Syftet med markscanningen var att leta efter gropar eller avvikelser som tyder på att något finns nedgrävt i jorden.

Enligt muntliga berättelser har nämligen kranier och skelettdelar hittats under bygget av en väg i området för ungefär hundra år sedan och frågorna man nu ställer sig är om det i området finns kvarlevor efter döda som grävts ned efter slaget år 1210? Finns det pilspetsar, ringbrynjor eller andra spår efter militär sammandrabbning? Undersökningen genomfördes av geofysiker Roberto Grassi kompletterad av arkeolog Martin Toresson.

– De uppgifter om något som liknar en massgrav under Dimbovägen vid Gestilren kan delvis bekräftas efter våra undersökningar. Mycket riktigt finns flera gropar och svårförklarade utslag i det utpekade området. Innan vägens uträtning låg dessa direkt öster om den gamla landsvägen, säger arkeolog Martin Toresson.

Efter markscanningen gjordes senare under hösten och vintern två kompletterande undersökningar med olika metoder, en med magnetometer och en med så kallad stångslingram som på olika sätt ger utslag för metaller och icke-metaller. Dessa gav indikationer på att det kan finnas både metaller och visst organiskt material i groparna.

– Ensidigt pekande på en plats för en enda stor massgrav finns inte, men man kan inte heller veta om det finns flera mindre gravar. Som vi framhåller i rapporten visar markradarn att det finns tydliga gropar och att alla tre metoderna tillsammans tyder på att de har intensitet och form som stämmer överens, poängterar Roberto Grassi.

Men för att veta om detta rör sig om gropar efter slaget eller om det är fyllnadsmaterial efter omläggningen av vägen på 1920-talet behöver man göra ytterligare undersökningar. Tidaholms museum har därför i samråd med Martin Toresson och Roberto Grassi skissat på ett nytt projekt som skulle innebära undersökning med andra metoder.

– Vi har kommit så långt vi kan utan att göra fysiska ingrepp. Det skulle vara mycket värt att framöver ta prover för att se vad som gömmer sig i de gropar som finns under markytan och också kunna datera eventuella fynd. Just nu diskuterar vi en undersökningsmetod med borrprover på en eller ett par meters djup, säger Anja Praesto, museiintendent.

Projektet 2020 finansierades huvudsakligen genom crowdfunding där företag och privatpersoner bistod med medel till genomförandet. Kultur- och fritidsnämnden gav nyligen uppdrag till Tidaholms museum att ta fram en plan inklusive finansieringsförslag för en kommande undersökning i jakten på slagfältet Gestilren.

I Tidaholm med omnejd är intresset för undersökningarna stort. Under markscanningen i höstas kom, i olika omgångar, över 200 personer och följde Roberto Grassis arbete med radarutrustningen.

– Jag har aldrig upplevt något så stort intresse tidigare. Jag har gjort flera undersökningar runtom i Europa av det här slaget och det orsakar sällan någon publikanhopning, berättar Roberto Grassi som genomfört över 900 markscanningar.