Senare gick även Evald Mohlin med i Kommunal samling, han var socialdemokraternas starke man, innan kommunsammanläggningen.

Det resulterade i många voteringar i kommunfullmäktige, två röster mot 39 var det vanliga resultatet. Aldrig har S+M, FP och C varit så överens.

Så fick vi borgerlig majoritet 1991 med Eva Eriksson som KS-ordförande, där Owe ställde upp som ordförande i tekniska nämnden och gjorde en stark insats, när vi byggde Rudbecksgymnasiet.

Eva var ett utmärkt kommunalråd. Som vice ordförande i folkpartiet hade hon en viktig uppgift i rikspolitiken. Idag är hon mest känd som ordförande i SPF och kommer säkert att få en ledande roll, när Barbro Westerholm lämnar riksdagen.

Ett problem med nya partier är att väljarna totalt inte blir flera, nu får vi nio partier, som skall konkurrera om rösterna. Om det nya partiet skall få ett politiskt inflytande måste de välja vilka partier de vill samarbeta med.

Kommunen saknar idag ledande företagare och chefer i kommunen, som har sin hemvist i Tidaholm. Owe Wallander bodde i Tidaholm. Tidigare var cheferna för Bofors, Vulcan och Marbodal med i kommunpolitiken. De främsta tjänstepersonerna i Tidaholm bodde med sina familjer i vår kommun.

Det går givetvis inte att tvinga folk att bosätta sig här, men visst vore det en fördel om de tjänstepersoner och företagsledare, som har viktiga uppdrag i vår kommun väljer att bo i Tidaholm.

Lars Hjertén (M)