Regeringen föreslår att försvaret stärks. Anslaget ska öka kraftigt till 2 procent av BNP så snart det går.

– Anslaget till det militära försvaret ska öka till 2 procent av BNP och vi ska nå dit så fort det är praktiskt möjligt, säger statsminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff.

Att höja försvarsanslaget till två procent av BNP innebär en årlig kostnad på 108 miljarder kronor. Enligt Magdalena Andersson kommer Sverige se till att hitta en stabil, långsiktig och solidarisk finansiering.

– Sveriges försvarsförmåga ska kraftigt förstärkas, säger Andersson (S)

– Det är viktigt att ta nya steg, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Hultqvist säger att det kommer att ta tid att bygga försvaret till en nivå och ekonomisk omfattning som motsvarar 2 procent av den svenska bruttonationalprodukten. Flera av oppositionspartierna har krävt att försvarsanslagen ska höjas till 2 procent.

På en fråga om när tvåprocentsmålet kan vara uppnått säger finansminister Mikael Damberg att underlag nu ska beställas från myndigheter för att kunna ta ställning till en realistisk utbyggnadsplan. Utifrån den får man ta ställning till vilket årtal som kan bli aktuellt.

– I Danmark väntas nivån uppnås 2033. Vår förhoppning är väl att vi kan göra det snabbare än så, säger Mikael Damberg.

Finansministern säger också att satsningarna på försvaret kommer att påverka andra budgetutgifter.

– Jag vill understryka att finansieringen kommer att beröra oss alla. Det är ett långsiktigt åtagande som sträcker sig över flera mandatperioder, säger Damberg.

– Situationen kräver en diskussion här och nu om hur vi förstärker statens inkomster på ett hållbart sätt. Man kan se det som en beredskapsskatt, fortsätter finansministern.

Han förtydligar på en fråga från en journalist vad han menar med beredskapsskatt.

– Man kan se det som en beredskapsskatt, men jag kommer inte att presentera ett skatteupplägg nu.

Han säger att han vill ha en diskussion med de andra partierna för att se om det finns ytterligare skatteintäkter som måste in i systemet för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Hultqvist förhandlar för närvarande med riksdagspartiernas företrädare i Försvarsberedningen. Det man i första skedet ska försöka nå en uppgörelse kring är om tillskott som kan stärka försvarets förmåga redan i år. Det kan handla om mer pengar till sådant som ammunition, flygtimmar och drivmedel.

I ett andra steg gäller förhandlingarna tillskott på längre sikt och det är där oppositionen kräver att anslagen ska upp till motsvarande 2 procent av BNP.

Regeringen har hittills inte sagt något definitivt om hur mycket den kan tänka sig för i år, om det ska vara helt nya pengar eller om det ska ordnas genom att anslag för kommande år används redan i år.

– Det här är ett både stort och avgörande steg för vårt land. För mig som statsminister är första och sista frågan som jag ställer mig inför beslut vad som bäst tjänar Sverige och svenska folkets säkerhet, säger Magdalena Andersson.

– Många människor kommer att påverkas, vi måste alla nu ställa in oss på att vi måste göra vår del för att stärka Sverige.

Det handlar bland annat om värnplikten, fortsätter statsministern.

– Här vill jag tala klarspråk. Fler unga behöver på sikt bereda sig på att göra värnplikt och bidra till det militära försvaret. Men det här handlar också om det civila försvaret, säger hon.

Enligt Magdalena Andersson handlar dagens besked inte om att Sverige vill närma sig Nato, där länderna har som mål att nå just 2 procent av respektive BNP i sina försvarssatsningar.

– Vi kommer med det här beskedet för att vi bedömer att det behövs för att stärka det svenska försvaret för att vi ska kunna vara trygga i Sverige, säger statsministern.

– Utgångspunkten för det här är bedömningen att vi behöver fortsätta den mycket omfattande utbyggnaden av försvaret som inleddes redan 2014.

Se Expressens sändning från pressträffen i repris här: