Irene, Robert och Margareta sjöng till gitarr och piano många välkända sånger. Upptäcktsfärden bestod i att Robert berättade historien om varje sång och om författaren. Mycket intressant och mycket som många inte kände till. Alla hade fått ett blad med Allsånger och inför första sången Jesus från Nasaret går här fram berättade Robert om textförfattaren Anders Frostensson.

Han debuterade med religiöst inspirerade diktsamlingar vilket han fortsatte med tills någon sa: Du borde skriva psalmer! Då började hans stora arbete med 600 psalmer vilket bestod i att skriva, revidera, översätta och bearbeta. Hans psalmer är spridda över hela världen och i vår nuvarande psalmbok ingår 52 psalmer av Frostensson.

Sedan sjöngs den kända sången av Lydia Lithell Det enda som bär när allting annat vacklar.

Lydias liv präglades av sjukdom men hon hann under sitt korta liv skriva ca 300 sånger. Den mest kända sången är Jag har hört om en stad ovan molnen därefter sägs det att sången Det enda som bär kommer. Denna sång med sin starka och trosvissa text om hur nåden räcker genom allt blev Lydias sista sång innan hon avled endast 48 år gammal.

Fler sånger som sjöngs var Hav tack o Jesus, Jag har en boning där strax bortom bergen, Amazing Grace. Och Robert berättade sångernas historia. Han som själv skrivit och översatt ett stort antal sånger tog oss alla med i sångerna Tack för alla år och dagar, Sprid lite värme och Den sången får aldrig tystna.

Men det hade också utlovats lite humor eftersom Robert är en känd författare till bl.a. boken Humor i helgade hyddor. Och så blev det! Skratten ljöd högt när den ena sk. fromma historien efter den andra berättades. Det handlade om tokiga felsägningar i kyrkan eller vad ”Tryckfels-Nisse” ställt till med. Men genom hela samlingen och sångerna gick en tråd av Guds kärlek och omsorg.

Runt kaffeborden var som vanligt stämningen hög och man förstår att denna samling betyder mycket. De sjungande gästerna tackades med varma applåder och alla hälsades välkomna till nästa samling då det serveras våfflor.

Gitt Nielsen Karlsson