Tidaholmstjejen Milla Mattsson utsattes för en obehaglig upplevelse i sociala medier. En okänd person på Snapchat uppmanade henne att skicka nakenbilder mot betalning, hotade att hänga ut henne på en porrsajt och frågande om hon var rädd att bli våldtagen.

Milla röt ifrån och sa nej. Hon berättade om händelsen för sina föräldrar som senare gjorde en polisanmälan.

"Bra exempel"

Jonas Söderlund arbetar som kurator på BRIS stödenhet. Han pratar ofta med unga som utsatts för hot och trakasserier på internet. Han är själv imponerad över hur Milla hanterade situationen.

— Hon är ett jättebra exempel på hur man bör agera om det händer en sådan grej, säger han.

Annons

Jonas berättar om flera olika tillvägagångssätt som barn och unga ofta använder sig utav då de råkar ut för nätkränkningar.

— Det absolut bästa är att våga berätta om det, anser han.

Till BRIS stödenhet ringer dock många som inte har mod att berätta för någon förälder eller annan närstående.

— I fall där barn har blivit kontaktade av en främmande person är det särskilt vanligt att inte våga berätta för någon. Det kan bero på bristande tillit till vuxenvärlden eller en rädsla för att bli skuldbelagd.

En barriär

Jonas menar att de vuxna bär ett ansvar för att barnen ska våga berätta. Vad gäller saker som sker på internet upplever han i många fall att det finns en barriär mellan ung och gammal.

— Att det finns en stor okunskap om vad barn och unga gör på nätet är ganska oroväckande. De vuxna behöver visa en genuin nyfikenhet och göra det på ett sådant sätt att barnen vill dela med sig, säger han.

Hur vanligt är det att unga kränks på nätet?

— Det är ganska vanligt, även om jag inte upplever att det ökar. Att någon enbart kränks på internet är dock inte supervanligt. Ofta förekommer det parallellt i det verkliga livet. Internet blir bara ännu en arena, säger Jonas.