LÄS MER: Kvinnovården prioriteras inte

LÄS MER: Politiker överraskade av kvinnoproblem

LÄS MER: Sjukhusstyrelsens ordförande uttalar sig

Skaraborgs sjukhus, Skas, har – precis som i Göteborg – arbetat målmedvetet under en lång rad år för att förbättra förlossningsvården.

#minförlossning

Vi tycker att det är dags att kvinnor vågar prata om de skador de fått när de fött barn. ..

#minförlossning

Vi tycker att det är dags att kvinnor vågar prata om de skador de fått när de fött barn. Att män uppmuntrar kvinnor att prata om det och stöttar sin partner när de söker hjälp. Och inte minst att sjukvården börjar informera om vilka skador en förlossning kan resultera i och vart man vänder sig för att få hjälp.

Våga prata om det du också! Diskutera i sociala medier, här på vår nyhetssajt eller i andra sammanhang. Använd #minförlossning.

Det har gett resultat. Faktum är att Skas har bättre siffror än kollegorna på västkusten när det gäller andelen kvinnor som får bristningar i ändtarmsmuskulaturen, så kallade sfinkterrupturer. I dag drabbas 2,3 procent av de kvinnor som föder vaginalt i Skövde. I Göteborg är motsvarande siffra 3,4 procent.

Det är också en rejäl minskning jämfört med för tolv år sedan, då 4,9 procent av de födande på Skas drabbades.

— Vi kan nog aldrig komma ner på noll, men vi vill ha så få bristningar som möjligt, säger Ylva Johansson, barnmorska och koordinator på förlossningen i Skövde.

I hennes jobb ingår att ha överblick över alla pågående förlossningar och stötta barnmorskorna i deras arbete.

LÄS MER: Stora kunskapsluckor om förlossningsskador

LÄS MER: Ingen tog Maries framfall på allvar

Precis som förlossningsöverläkare Jan Leyon arbetar hon även med förbättringsarbete på förlossningen. Båda har lång erfarenhet.

Framgångsfaktorer på förlossningen

Det finns flera förklaringar till att förlossningen på Skaraborgs sjukhus har varit framgå..

Framgångsfaktorer på förlossningen

Det finns flera förklaringar till att förlossningen på Skaraborgs sjukhus har varit framgångsrik när det gäller att minska andelen kvinnor som spricker i ändtarmsmuskulaturen när det föder vaginalt. Detta är några:

• Paret ska få stöttning utifrån sina behov av personal under förlossningen. Detta skapar trygghet och lugn.

• God kommunikation mellan patient och personal samt inom vårdteamet

• Återkommande utbildningar för personalen

• Uppföljningssamtal för personalen där det ges feedback

• Alla kvinnor som föder vaginalt undersöks efter förlossningen med ett finger i slidan och ett i ändtarmen. På så sätt kan osynliga skador upptäckas.

• Nya och bättre anpassade lokaler

• Mer personal

• Alla patienter får svara på en enkät om vistelsen på sjukhuset

— Förlossningsvården har så klart förändrats mycket på 30 år. I dag lägger vi vikt vid att följa patientens agenda och lyssnar in vad hon vill, så var det inte förr, förklarar han.

— Ja, vi har pratat mycket om det och varje år har vi utbildningar för barnmorskor, undersköterskor och förlossningsläkare, tillägger Ylva Johansson.

Då tränar man på olika situationer i team. En övning kan handla om hur man ska samarbeta kring en födande kvinna för att minimera risken för bristningar.

— Det är inte teamet med mest kompetens som ger bäst vård, utan teamet som kommunicerar bäst, konstaterar Jan Leyon.

LÄS MER: Sara fick vänta 23 år på hjälp

LÄS MER: Stort gensvar från läsarna

Personalen på förlossningen får också feedback regelbundet. Vid enskilda samtal går medarbetaren och chefen igenom hur arbetet fungerar. De utgår från individuella kvalitetsvariabler, för en förlossningsläkare kan det till exempel handla om hur många av dennes förlossningar med tång eller sugklocka som lett till bristningar i ändtarmsmuskulaturen.

Annons

— Man får bara veta sin egen siffra i förhållande till ett medeltal, så ingen hängs ut. Däremot lyfter vi fram de goda exemplen, förklarar Jan Leyon.

Det här arbetssättet används också i Göteborg efter ett initiativ från Jan Leyon. Han har spridit den goda erfarenheten av uppföljande samtal till den grupp inom Västra Götalandsregionen som träffas regelbundet för att jämföra statistik och hitta vägar att utveckla verksamheten.

De nya lokalerna på förlossningen i Skövde med stora ljusa rum har också underlättat arbetet. Där finns fler förlossningssalar – nio istället för tidigare sju – och personalstyrkan har utökats.

LÄS MER: Nya råd ska minska skadorna

Till skillnad mot storstäderna behöver Skas sällan skicka kvinnor till andra sjukhus för att föda på grund av platsbrist, något som pekats ut som en viktig faktor för en så positiv förlossning som möjligt.

Man försöker också följa upp traumatiska förlossningar med den födande kvinnan.

— Om det varit något som i våra ögon är jobbigt försöker vi prata med patienten på BB. Har hon senare ett behov av ett återbesök här brukar vi vara frikostiga med det också och vi kan ordna så att kvinnan blir uppringd av den förlösande barnmorskan, säger Ylva Johansson.

Både hon och Jan Leyon beklagar att kvinnor upplever sig ha blivit illa behandlade i samband med att de fött barn, som vi tidigare berättat om i den här reportageserien.

— Patientens upplevelse är det centrala och vi inom vården måste vara lyhörda för det. Har du ett framfall går det att åtgärda, säger Jan Leyon.

Men att det informeras för lite om riskerna med en förlossning, det håller de inte riktigt med om.

— När vi pratar med en patient lägger vi vikten vid det normala, inte vid det onormala eller hur man kan undvika det, förklarar Ylva Johansson.

— Enligt sjukvårdslagen måste vi informera, men frågan är var vi ska lägga ribban? fortsätter Jan Leyon.

LÄS MER: Kvinnor lider i tysthet

LÄS MER: "Så blir det när man fött barn"

De menar att det också handlar om att informera när patienten är mottaglig.

— Kommer den in en omföderska som är orolig eftersom hon fick en bristning förra gången får man vara lyhörd och fånga upp hennes oro då. Jag brukar säga att vi i personalen ska vara som en Wettexduk och försöka suga upp allt; Hur beter sig patienten efteråt? Knyter hon an till barnet? Behöver hon hjälp?

Även om förlossningsvården på Skaraborgs sjukhus har förbättrats finns mer att göra. Om Ylva Johansson och Jan Leyon fick bestämma utan att behöva ta ekonomiska hänsyn skulle de vilja utöka personalstyrkan.

— Bemanningen som passade för 20 år sedan passar inte längre, eftersom kvinnorna som föder barn i dag är annorlunda. De är generellt äldre, tyngre och har sjukdomar som försvårar vården. Vi har också många kvinnor från utsatta länder som Syrien, där vi inte känner till deras bakgrund eller där det finns tolkbehov, säger Jan Leyon och fortsätter:

— Jag vill att man ska känna sig trygg. Tanken ska vara att föda barn den normala vägen är något av det mest fantastiska man kan vara med om.

LÄS MER: Projekt halverade skadorna

LÄS MER: Förlossningstraumat gav psykiska men

Om det brister

När en kvinna får en allvarlig bristning i underlivet vid en vaginal förlossning på Skarab..

Om det brister

När en kvinna får en allvarlig bristning i underlivet vid en vaginal förlossning på Skaraborgs sjukhus är ambitionen att hon ska få så bra vård som möjligt. Därför har man infört rutiner som innebär att patienten bedövas och undersöks. Är bristningen allvarlig och behöver sys görs detta i en operationssal där förutsättningarna för att lyckas är bättre. Det kan också innebära att man avvaktar några timmar med att sy tills en läkare finns tillgänglig. Erfarenhet visar nämligen att det är viktigare att rätt person åtgärdar skadan än att det sker omedelbart.

Vid en allvarlig bristning finns en åtgärdsplan, där bland annat medicinering och besök hos uroterapeut ingår.

Det går också att förebygga framfall genom att knipträna och det oavsett om kvinnan får några skador vid förlossningen eller inte. Det är alltid en påfrestning för bäckenbotten att vara gravid och föda barn och genom träna musklerna i underlivet förebyggs framtida problem.