Thomas Högberg kämpade länge och tappert mot cancersjukdomen. Trots emellanåt hopplöst läge såg han till att det blev flera förlängningsperioder, för att tala hockeyspråk.

Men i veckan tog det slut. Thomas Högberg blev 63 år.

Han förlorade den kampen, men han vann allas hjärtan.

* * *

Social kompetens talas det mycket om. De som kände Thomas Högberg vet att han personifierade det.

Om det så var i ishockeyns finaste salonger eller i ett svettosande omklädningsrum i en islada på vischan spelade ingen roll. Om det handlade om lektioner med klassen, föräldramöten eller umgänge med lärarkolleger gällde detsamma. Högberg gick hem i alla läger i alla lägen med sitt rättframma och rakryggade sätt. Han hade glimten i ögat, han bjöd på sig själv.

Annons

Det var genom passionen för ishockeyn som Thomas Högberg blev känd i vidare kretsar. Efter en aktiv framgångsrik karriär som burväktare i IFK Tidaholm och Skövde IK slog han in på en tränarbana som inleddes i moderklubben. Det ledde till ytterligare engagemang, bland annat i Skövde IK och Falköping Blue Riders, ja till och med på landslagsnivå som målvaktstränare.

Elitklubben HV71 såg storheten i Högbergs ledarskap och den kunskap han hade om ishockey och i synnerhet på målvaktsidan. Högberg rekryterades och han var med om att ta två SM-guld. Många HV-stjärnor har berättat om vilken glädjespridare och vilket stöd tidaholmaren var. Det är extra viktigt i miljöer där det finns enorma kravställningar.

Hans egenskaper inom idrottsrörelsen passade även i skolvärlden. Berättelserna är samstämmiga. Thomas kunde konsten hålla ordning i klassen och samtidigt få eleverna på sin sida. Det var ordning och reda, det var glädje och gemenskap. Även bland lärarkollegorna var han enormt uppskattad.

* * *

I mitten av 80-talet började jag som ung, trevande och något osäker sportjournalist på VB. En uppgift var att hålla kontinuerlig kontakt med tränare i idrottsklubbar. Det kunde vara en utmaning, humörsvängningar tycktes höra till uppdraget beroende på hur det gick för lagen.

Ishockey hade jag inte superkoll på, mer än Tre Kronor och Brynäs. Men det löste sig, för Thomas Högberg var tränare i THC. Han älskade att prata hockey och att förklara, det fanns alltid tid. Om det blev fel i tidningen, vilket hände, domderade han aldrig. Det var stöttning som gällde. Nya tag. Och han hade ständigt tips på reportagevinklar och klatschiga citat. Thomas fick mig att uppskatta hockey och att se fram emot matcherna i ishallen.

Vi är många som känner stor tacksamhet för att vi fått lära känna Thomas Högberg och våra varma tankar går till hans familj.