Det har hänt en del sedan skärtorsdagen den 14 april 1927. Volvos grundare Assar Gabrielsson och Gustav Larson och många andra kunde då se den första bilen, modell ÖV 4, rulla, ut från fabriken i Göteborg.

Profilen: Eva Borg

Ålder: 55 år.

Bor: Lägenhet i Jönköping.

Familj: Singel.

Läser: Reseskildringar..

Profilen: Eva Borg

Ålder: 55 år.

Bor: Lägenhet i Jönköping.

Familj: Singel.

Läser: Reseskildringar och konstlitteratur.

Ser på tv: Sport och mycket deckarserier.

Fritidsintressen: Resor, konst och kultur.

Drömresa: Till Sydafrika (inte med Volvon).

Bilen hade en stomme av ask och rödbok med en kaross i plåt. 28 hästkrafter och topphastigheten uppgavs till 90 kilometer i timmen och priset var 4800 kronor.

— Jag kan inte så värst mycket om bilar, men Volvos grundare vet jag vad de heter och att det började 1927, säger Eva Borg när vi möter henne på parkeringen utanför bostaden.

Svenska folksjälen

Genom åren utvecklades bilarna och Volvo och Saab blev sedermera en del av den svenska folksjälen och är det än i dag även om Volvo sedan några år har kinesiska ägare. Hjärtat ligger dock kvar på Hisingen och Torslanda i Göteborg.

Eva Borg föddes 1962 och då dominerade PV:n på de svenska vägarna men också Volvo Amazon som successivt tog över i modellprogrammet.

— Under mina första år i livet hade min pappa två Volvor PV och i baksätet var det gott om plats där det gick bra att ligga och sova. Några krav på bilbälte fanns ju inte men säkert var det förstås inte. Lyckligtvis råkade vi inte ut för någon olycka.

En ny storsäljare

Något större bilintresse i övrigt hade Eva inte i unga år. Hon utbildade sig till barnsköterska och har jobbat som det i flera år. Men hösten 1972 skedde en stor händelse hos familjen Borg då det var dags att byta bil igen och det till en ny storsäljare Volvo 142 DL av 73-årsmodell, som har ansetts som en av de snyggaste modellerna under 1970-talet.

— Att byta bil var alltid en stor händelse för min pappa. Jag var tio år när han kom hem med den gröna Volvon med grön tygklädsel. Bilen kostade runt 24 000 kronor och från första början var det förbjudet att äta glass i baksätet, säger Eva Borg.

Annons

Bilen rullade ganska sparsamt, ungefär 400 mil om året. Allting sköttes perfekt och pappa Bertil bokförde alla inköp till Volvon med block och penna. Eva tog sitt körkort när hon var 19 och när Bertil dog 1989 fick hon ta över bilen som fortfarande var i nyskick.

— Jag var ju inte särskilt intresserad av att ha egen bil men nu ville jag fortsätta att förvalta den här pärlan väl.

Sandsäckar där bak

Och det är således i stort den enda bilen som Eva kört trots utvecklingen med mer elektronik och bättre och bränslesnålare motorer i nyare bilar som både har fem och sex växlar. Nu måste hon dessutom fylla i blyersättningsmedel vid tankning.

— Men vet man inte om någonting annat så saknar man det inte heller. Det klart det kan vara lite tungt ibland att ratta en bil utan servo men man vänjer sig. På vintern är det också sandsäckar i bagaget som gäller då den är bakhjulsdriven och framtung.

Vid vårt besök måste vi förstås åka ut på en provtur i Volvon med sina 82 hästkrafter under huven. När motorn startar börjar genast bältesvarnaren tjuta alldeles förfärligt. Det är omöjligt att inte ta på sig bältet vilket förstås är en självklarhet.

Har blivit förföljd

I baksätet är det gott om plats och det ser ut som nytt. Genom åren har Eva Borg skött servicen perfekt och bilen har endast gått 13 800 mil på 44 år. Hon berättar att det hänt flera gånger att hon blivit förföljd.

— Det är bilister som hängt med ända fram till carporten, när jag stigit ur har de frågat om de får köpa bilen. Jag svarar att den inte är till salu punkt slut,

Att bilen har hållit så väl beror enligt Eva också på att hon väljer bort den vid korta sträckor till jobb eller centrum, då är det buss eller cykel som gäller.

— Det längsta jag kört är till min brors sommarhus i Blekinge utanför Sölvesborg. Det går alldeles utmärkt att köra utan AC och med fyrväxlat. Jag har ju ventilationsrutorna. Fast det kan bli hett på sommaren det klart, säger Eva Borg.

Hon tänker behålla sin pärla så länge hon själv kör bil. Det mesta är således i originalskick.

— Jag har fått byta framskärmarna och en golvmatta. Något måste ju ändå ha hänt under 44 år. Förhoppningsvis lever jag över bilen men man vet ju aldrig.