Idag slår Sverige igen dörren för undersköterskan i Skara som drömmer om fast jobb i hemtjänsten, för svetsaren i Falköping som varit sjukskriven sedan han fått förslitningsskador och för den nyanlände i Mariestad som gått barn- och ungdomsprogrammet på gymnasiet och hoppas på jobb i förskolan.

Deras hemorter har hamnat på Arbetsförmedlingens svarta lista över de 132 lokala arbetsförmedlingskontor som ska läggas ned. Det är resultatet av katastrofbudgeten signerad M och KD. Regeringen och deras samarbetspartier säger sig vara kritiska till nedläggningarna och vill nu se över var och hur man kan ersätta de kontor som läggs ned. Samtidigt har man kommit överens om att ”reformera Arbetsförmedlingen i grunden” – borgerligt nyspråk för att privatisera merparten av myndighetens verksamhet.

Det är naivt att tro att ”fristående aktörer” kommer att ersätta Arbetsförmedlingen på alla de orter där kontoren läggs ned. Arbetslösa på lands- och glesbygd kommer att drabbas hårdast. Vänsterpartiet anser att privatiseringen av Arbetsförmedlingen är ett oblygt försök att avskaffa den svenska aktiva arbetsmarknadspolitiken som vi känner den, där arbetslöshet inte bara är individens utan också samhällets ansvar. Till och med EU-kommissionen har också helt nyligen i en rapport visat är den svenska arbetsmarknaden fungerar väl jämfört med de flesta andra länder. Och att vår Arbetsförmedling har viktig del i det.

Annons

Nedmontering följt av privatisering följer en välkänd nyliberal plan. Först utsätts fungerande allmän verksamhet för sämre villkor och minskade resurser, sedan pekas verksamheten ut som undermålig och allmänhetens förtroendeminskar. Då öppnas dörren för privata bolag som släpps in för att kalasa på gemensamma skattemedel. Den förändring som Arbetsförmedlingen nu står inför följer precis den iscensättningen och det är särskilt beklagligt att Socialdemokraterna, som tidigare försvarat en arbetsförmedling i offentlig regi, ligger platt som en flundra och nu försvarar den förestående privatiseringen.

En redan hög arbetslöshet på småorter riskerar då att bli ännu högre och kommunernas ansvar och kostnader riskerar att öka. Det kommer bli svårare för arbetssökande att få rätt hjälp att komma in på arbetsmarknaden om deras lokalkontor försvinner.Särskilt arbetssökande i utsatta grupper får sämre förutsättningar då de har sämre möjligheter att ta sig till ett kontor i en annan kommun eller att använda digitala tjänster.

Att lägga ner Arbetsförmedlingens kontor är att svika Sveriges småorter och oss alla i Sverige som nu, i morgon eller senare i livet behöver en fungerande arbetsförmedling.

Jessica Thunander, riksdagsledamot (V)

Erik Kyrkander ,regionfullmäktigeledamot VGR och kommunfullmäktigeledamot/gruppledare Falköping (V)

Bille Karlsson,regionfullmäktigeledamot VGR och kommunfullmäktigeledamot/gruppledare Skara (V)

Marie Engström Rosengren, kommunfullmäktigeledamot/gruppledare Mariestad (V)