– Jag känner mig fri när jag har slöjan på mig. Det är ett missförstånd att slöjan är förtryckande. Ingen har tvingat mig att ha den och jag känner inte att jag har mindre rättigheter som kvinna för att jag bär slöja, berättar Nour Nayef, 25 år.

Slöjan fanns långt före islam

Det är inte ett direkt påbud i Koranen att bära slöja.

Den text som man ofta hänvisar..

Slöjan fanns långt före islam

Det är inte ett direkt påbud i Koranen att bära slöja.

Den text som man ofta hänvisar till, när det gäller slöjor, är Koranens sura 24, vers 31, som påbjuder muslimska kvinnor att sänka blicken, vara anständiga, täcka sina bröst och inte framhäva sina behag för främlingar.

I sura 33, vers 59 rekommenderas kvinnorna likaledes att dra sina kappor omkring sig, när de går ut.

Själva traditionen att bära slöja inom islam är yngre än religionen, men långt före islam fanns traditionen, bland annat i Syrien och i Mesopotamien, dagens Irak.

Hijab, som är en muslimsk beteckning för gränslinje, förhänge och slöja, blev under 1900-talet ett omdiskuterat ämne i många muslimska samhällen.

I Egypten uppstod en feministisk rörelse, som fick många kvinnor att själva förkasta slöjan, medan de västerländskt orienterade regenterna i Iran och Turkiet helt enkelt förbjöd kvinnor att bära slöja, som de ansåg vara ett tecken på efterblivenhet.

Källa: Illustrerad Vetenskap

Internationella kvinnodagen den 8 mars uppmärksammas och firas i stora delar av världen. Men för Nour Nayef, som har kommit hit som syrisk flykting, betyder den här dagen inte så mycket.

– Jag känner ju till att det är en FN-dag, men det är ingen stor dag i Syrien. Vi firade den inte alls i Syrien, berättar Nour Nayef.

Nour Nayef föddes och växte upp i Damaskus i Syrien. Hon och hennes föräldrar flydde till Jemen 2012 på grund av kriget i Syrien. För ett år sedan kom de till Sverige som flyktingar.

Sedan i augusti 2016 bor de i Värnamo. Nour har precis avslutat ett halvårs praktik på Smålänningen i Ljungby.

Hon studerade till bibliotekarie vid universitetet i Damaskus och läste journalistik i Jemen. Nu läser hon på komvux i Värnamo och målet är att plugga journalistik på universitet i Sverige.

Sedan vill hon jobba med Public Relations i någon form av hjälporganisation som är knuten till FN.

– Jag vill inte stanna hemma och ta hand om barn och hem när jag har gift mig. Jag vill jobba, då lär jag mig mer om livet och får mer kunskap om nya saker, slår hon fast.

Kände svenskar i Syrien

Det verkar inte ha varit någon stor omställning för Nour att komma till ett västerländskt och sekulärt land. Hon var till viss del förberedd på livet här.

– Jag vet att en del flyktingar i Sverige tycker att de har större frihet att gå ut på kvällarna och göra saker här. För min del är det ingen skillnad, jag lever likadant i Sverige som jag gjorde i Syrien, berättar Nour och fortsätter:

– Jag studerade, jobbade, gick på konserter och kaféer och hade kompisar som var kristna, och så lever jag här också.  Jag kände svenskar redan innan vi kom hit. I Syrien träffade jag flera svenskar. Min pappa jobbade åt en hjälporganisation och min familj hade vänner från Sverige, Italien och USA som bodde hos oss ibland.

Sex före äktenskapet

Svagt stöd för slöjan i islams lag

Anne Sörman är journalist och författare, hon har skrivit flera reportageböcker om Palesti..

Svagt stöd för slöjan i islams lag

Anne Sörman är journalist och författare, hon har skrivit flera reportageböcker om Palestina, bland annat Mer än stenar - Om kvinnor i det palestinska upproret, (1989, tillsammans med Ylva Beckman).

I en artikel i tidningen Populär Historia från 2006 skriver hon att slöjan under postkolonialismen åter har tagits i bruk i Nordafrika och i Mellanöstern.

Iran, Afghanistan och Saudiarabien är exempel på länder där religiösa diktaturer påbjuder kvinnor att bära slöja, och straffar dem som trotsar lagen.

Även om stödet i islams lag är mycket svagt, enligt Anne Sörman, så har slöjans symbolvärde knutits till religionen.

Hon tror att unga muslimer i det sekulariserade Europa väljer att bära slöja av flera skäl.

De rymmer ett avståndstagande från västvärldens kommersialiserade och sexualiserade kultur, och en djup identifikation med den muslimska kulturen.

Unga kvinnor som bär slöja, uttrycker ofta en vilja att värna sin integritet och frihet.

De känner sig fredade i sjal.

Andra ser slöjan som symbol för förtryck.

Den egyptiska författarinnan Nawal el Saadawi, som talat och skrivit för kvinnors rättigheter vägrar att ingå i en diskussion om slöjan, utan brukar hävda att det är makten som ska avslöjas inte kvinnors ansikten.

Källa: Populär Historia, Anne Sörman, journalist och författare

Men det finns förstås skillnader mellan att leva som kvinna i Sverige och i Syrien.

Bara en sådan sak som hur kvinnor klär sig skiljer sig rätt mycket från Syrien, och att det är helt normalt här att kvinnor går på krogen och har flera sexpartners.

Annons

– Jag tänker inte så mycket på hur svenska kvinnor klär sig, jag respekterar hur svenska kvinnor lever. Men jag vill vänta med sex tills jag är gift och det viktigaste skälet till det är min religion, förklarar Nour.

– Livet är lättare för kvinnor i Sverige, men det är lättare för alla i Sverige än det är i Syrien, även för män. Jag älskar Syrien, men även innan kriget var livet svårt där, man måste jobba mycket hårdare och spara mycket mer pengar.

– Det finns skillnader i kultur och traditioner. Kvinnor i Syrien får studera, jobba, köra bil och vara ute på kvällarna med kompisar precis som i Sverige. Men hälften av kvinnorna väljer att stanna hemma och ta hand om barnen och hemmet istället för att jobba. Och det är inte alla kvinnor som har slöja, kanske hälften av kvinnorna i Syrien bär slöja.

Kommer närmre Allah

Precis som många andra muslimska kvinnor från Mellanöstern som har kommit till Sverige så döljer Nour sitt hår när hon går ut.

Hon har hijab, en form av slöja eller huvudduk som även täcker panna och hals. Nour började ha hijab som 15-åring, för tio år sedan.

– Jag valde det här själv, varken min pappa eller någon annan har tvingat mig att ha slöja. För mig handlar det om att respektera Koranen och min religion.

– Jag känner att jag kommer närmre Allah när jag har slöja på mig. Allah skyddar mig. Jag kommer aldrig att ta av mig slöjan, säger Nour och ler.

Hon är medveten om att det finns svenskar som har svårt att förstå hur man kan välja frivilligt att ha en slöja på sig.

– Svenskar tycker att det är konstigt att man vill ha slöja. Jag respekterar det. En del tittar lite konstigt på mig, men jag har inga problem med det.

– Svenskar är snälla och ingen har sagt eller gjort något dumt mot mig för att jag har slöja.

I Sverige blossar det med jämna mellanrum upp en debatt om slöjan och att muslimska kvinnor inte är jämställda med sina män.

Vissa feminister, ofta med muslimsk bakgrund, menar att det är kvinnoförtryck att ha slöja och att de flickor och kvinnor som har slöja har tvingats till det.

– Jag vet att en del muslimska kvinnor som kommer till Sverige väljer att ta av sig slöjan, jag kan förstå att de gör det. Det är lättare att bli accepterad och få jobb om man inte har slöja, de väljer den enklare vägen. Men det är ett missförstånd från många svenskar att slöjan skulle vara förtryckande, anser Nour.

Internationella kvinnodagen startades av arbetarrörelsen

Internationella kvinnodagen den 8 mars har sitt ursprung i den tidiga arbetarrörelsen i Europ..

Internationella kvinnodagen startades av arbetarrörelsen

Internationella kvinnodagen den 8 mars har sitt ursprung i den tidiga arbetarrörelsen i Europa före första världskriget.

Dagen föreslog som en parallell till 1 maj och presenterades vid en internationell socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn 1910 och året därpå firades den av vänsterkvinnor.

Tanken var att lyfta fram kraven på kvinnlig rösträtt liksom kvinnorörelsen.

De följande åren firades dagen bland annat i Sverige på olika vårdatum.

Under 1950-talet firades dagen mest i Östeuropa och i Sovjetunionen.

1969 fick dagen ny kraft i väst med den växande feminismen och efterhand togs idén på nytt upp först i USA, sedan i Europa.

1972 arrangerade Svenska kvinnors vänsterförbund ihop med kvinnoorganisationen Grupp 8 aktiviteter på Internationella kvinnodagen.

Dagens vänsterpolitiska laddning avtog och 1978 blev kvinnodagen en av FN:s högtidsdagar. Sedan dess har firandet ökat och spridit sig till allt fler länder på jorden.

Numera är dagen inte kopplad till någon uttalad politisk ideologi, utan betraktas som en allmän dag för kvinnofrågor och opolitiska kvinnoorganisationer deltar i mötena.

Källa: Nordiska museet