Västgöta-Bladet

Annons

Jerzy Sarnecki: ”Upploppet uppfattades som ett bevis på att Kriminalvården inte fungerade”

Jerzy Sarnecki: ”Upploppet uppfattades som ett bevis på att Kriminalvården inte fungerade”

– Upplopp börjar inte så mycket på grund av att förhållandena i fängelset är svåra eller att säkerheten är hög, utan på grund av att människor upplever att de är orättvist behandlade.
Det menar en av Sveriges främsta professorer inom kriminologi, Jerzy Sarnecki, som tagit en närmare titt på Tidaholmsupploppets orsaker och följder.

Hej!

För att få tillgång till vårt Premiuminnehåll klicka på erbjudandet nedan eller logga in med befintliga uppgifter.

Annons

”Klimatet hade hårdnat rejält” – läs hela artikelserien om upploppet på Tidaholmsanstalten

Putte Fransson, som satt inne när det hände, Bengt ”Baggen” Gustafsson, som var säkerhetschef på anstalten och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi – alla minns de fångupploppet på Tidaholmsanstalten 1994. Läs hela serien här!

Upploppet genomsyras av en orubblig lojalitet

Innanför centralvakten hänger en tavla i snidat trä. Motivet föreställer en solnedgång, skrattande människor, fåglar, berg, en motorcykel och ett hem. Den är betsad i glada färger och utanpå sitter en ram i mörkt trä som får bilden att likna ett fönster med spröjs.

Upploppet förändrade anstalten för alltid

Det finns ett före och ett efter Tidaholmsupploppet menar Kriminalvårdens regionchef i väst, Sanela Ovcina. Både hon och nuvarande anstaltschef Mikael Wallin minns händelsen tydligt, trots att ingen av dem arbetade på myndigheten vid tiden för upproret.
– Det är en milstolpe som alltid kommer att finnas med och även om det var en negativ händelse i sig så måste man ändå se att den förde med sig positiva förändringar och insikter, säger Mikael.

För "Baggen" blev upploppet ett livslångt trauma

”Hade Baggen varit här, det inte hade hänt.”
Ungefär så lät det när radio intervjuade en av fångarna strax efter upploppet 1994, men Tidaholmsanstaltens dåvarande säkerhetschef, Bengt Gustafsson, låter uttalandet stå för honom. Han menar att all personal hade en god relation med internerna.
Kanske är det just därför han beskriver det ödesdigra dygnet som ett trauma som förändrat både honom och anstalten i grunden.

"Det var en för alla, alla för en"

Fredagen den 22 juli 1994 sker det största fångupploppet i svensk kriminalvårdshistoria på Tidaholmsanstalten. Det har nu gått 25 år sedan dygnet som skakade staden, lämnade delar av fängelset i ruiner och förändrade institutionen för all framtid. I följande artikelserie kommer intagna, personal och experter ge sin bild av vad som egentligen hände.
Efter upploppet utmålas anstaltspersonalen som fega. Vissa kvällstidningar påstår till och med att de sprang och gömde sig.
För de som ryckte in under händelserna och efteråt gjorde allt i sin makt för att återskapa den verksamhet som gått förlorad, är det ett slag i ansiktet.

Putte befann sig på insidan av muren: ”Jag var själv lite chockad”

Fredagen den 22 juli 1994 sker det största fångupploppet i svensk kriminalvårdshistoria på Tidaholmsanstalten. Det har nu gått 25 år sedan dygnet som skakade staden, lämnade delar av fängelset i ruiner och förändrade institutionen för all framtid. I följande artikelserie kommer intagna, personal och experter ge sin bild av vad som egentligen hände.
Per-Uno "Putte" Fransson har lämnat den brottsliga banan bakom sig och idag lever ett stilla liv på västkusten, omgiven av barn och barnbarn.
Men under 1980- och 90-talet är han ett välkänt namn bland Stockholms kriminella klientel, dömd för bland annat narkotikabrott och omtalad genom sitt spektakulära rymningsförsök i lastbil från Norrtäljeanstalten.
Den 22 juli 1994 befinner han sig på Tidaholmsanstalten.

TV: Grynkorvens Vänner hoppas på röd dag för Skaraborgs nationalrätt

Sällskapet Grynkorvens Vänner startades 2005 för att med alla lagliga medel bevara det kulturarv grynkorven besitter.
– Idag äter man grynkorv även i riksdagen. Vi hoppas därför på att få en egen röd dag, eller åtminstone en flaggdag, säger ordförande Tommy Kroon.

Röda korset i Skövde får uppdrag för vård av flyktingar

Röda korset i Skövde kommer att fortsätta att ge vård till flyktingar med krigs-, tortyr- eller svåra flyktingupplevelser på uppdrag av regionen. Det är resultatet av en upphandling.

32-åring häktad för grovt barnpornografibrott

På torsdagen häktades en 32-årig Skövdebo för olika former av barnpornografibrott.

Hux Flux från sjukhusets källar-ateljéer till Bildkällan – första gemensamma visningen

De sex konstnärerna har ateljéer intill varandra i gamla sjukhuset.
Dessutom har de en gemensam lokal.
På lördag inleder konstnärsgruppen Hux Flux sin första gemensamma utställning.

För 50 år sen: Poliser som halkkör och ridolycka

Det stod att läsa i Västgöta-Bladet den 17 oktober 1969.

Elisabeths hela bullrecept på begäran

Vi fick ett mejl från läsekretsen efter publiceringen av artikeln om bullbakerskan Elisabeth Ljungs kanelgifflar. Här följer brevet och det efterfrågade kompletta receptet som ursprungligen publicerats i Hemmets Journal.

Råttorna smyger inomhus i höstkylan

Klimatförändringar, mindre användning av gifter och byggprojekt som jagar upp gnagarna från sina bon.
Oktober är en hektisk månad för landets råttsanerare – och antalet insatser i år väntas bli väldigt många.

Influensavaccinet är försenat: "Det blir en kraftsamling"

Årets vaccin mot influensa är försenat.
– Det blir en kraftsamling för de som ska vaccinera. Tiden fram till jul blir lite kortare, säger AnnaSara Carnahan, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Artikel 2 av 15
”Klimatet hade hårdnat rejält” – läs hela artikelserien om upploppet på Tidaholmsanstalten
Tillbaka till startsidan