Tendensen är likadan över hela landet. I takt med att kortbetalandet brett ut sig har dricksen ökat.

Fakta: Dricksa eller inte?

Dricks är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Det har ökat i takt med att resandet utomland..

Fakta: Dricksa eller inte?

Dricks är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Det har ökat i takt med att resandet utomlands och förekommer mest i storstäderna. Dricksen ska inte blandas ihop med den serveringsavgift, som förr var en rörlig del av den anställdes lön. Dricks är helt frivilligt och storleken på den bestäms av gästen.

— Vi trodde att det skulle minska, men det har blivit tvärtom. Min förklaring är att folk i gemen är dåliga på att räkna. De får en nota och avrundar uppåt till ett jämnt belopp, kanske till närmaste hundralapp. Det kan bli upp till 60 kronor i dricks. När du betalar kontant är det lättare att se hur mycket det blir, säger Clemens Wantschura hos Visita, som är svensk besöksnärings branschorganisation.

Avrundar uppåt

Erik Fogelström, servitör på Restaurang Glädje i Skövde, håller med.

— Nu har folk börjat förstå hur det funkar, att de själva måste lägga till på summan om de vill betala dricks med kortet. Många avrundar uppåt eller lägger en dricks på tio procent.

Han konstaterar att dricksen har en motivationshöjande funktion.

— Det är ett mått på hur bra jobb man har gjort, hur nöjd gästen är. Det är klart att man undrar om gästen är jättenöjd, men samtidigt väljer att inte lämna någon dricks, förklarar han.

— Det blir också en extra inkomst och det är skönt.

Tydlighet krävs

För företagen har emellertid kortbetalningen bidragit med en del huvudbry. Hur ska man hantera fördelningen av dricksen korrekt? Dricks är skattepliktigt, men eftersom det anses som en frivillig betalning från gästen till servitören är det inte företaget utan den anställde som ska skatta för pengarna.

Annons

— Det är viktigt att det är ordning och reda i företaget, så att man kan följa pengarnas väg. Det måste finnas ett fullgott underlag. Annars kan dricksen räknas som en intäkt för företaget, säger Conny Svensson på Skatteverket.

Han förklarar att myndigheten har tagit fram nya riktlinjer på området. Dessa innebär bland annat att företaget kan ackumulera drickspengarna och betala ut dem till den anställde först i slutet av månaden. Precis som tidigare redovisar den anställde hur mycket dricks man fått under året på sin deklaration, men i stället för att följa en schablon, ska nu den exakta summan anges.

Underlättar kontroll

De elektroniska överföringarna innebär också att det blir lättare för Skatteverket att kontrollera att allt går rätt till.

— Vi kommer noggrant att följa hur detta redovisas. Vi gör ofta revisioner på restauranger som haft problem och har ett särskilt fokus på branschen, förklarar Conny Svensson och fortsätter:

— Vi får ofta samtal från anställda som efter en sommarsäsong inte fått utlovad lön, där företaget försvarat sig med att lönen inte blir större eftersom dricksen är så hög. Så ska det inte vara. Detta kommer att påverkas av de nya riktlinjerna.

Hos hotell- och restaurangfacket ser man samma problem med dricksen.

— Det är ett förlegat system. I stället för att förlita sig på dricks, borde de anställda ha högre lön, menar Katarina Lindquist, ombudsman.

Även arbetsgivarsidan är kluven till dricksandet.

— Vi vill att personalen ska trivas och ha det bra, vi gör vad vi kan för att hjälpa till, men det är lite krångligt och det kostar också en slant. Företaget betalar en kortavgift till banken och den är procentuell. Ju högre nota, desto högre avgift, påpekar Clemens Wantschura på Visita.