Räv-SM är ingen regelrätt jakt utan ett avelsprov för olika stövarraser. I årets upplaga deltar tio hundar som har kvalat in enligt fastställda kriterier. Under två dagar kommer de tio hundarnas förmåga att spåra och driva räv att bedömas på tio bedömningspunkter.

Arrangemanget har genomförts i många år och aldrig tidigare varit föremål för någon utomstående kritik. I fjol hölls tävlingen på Gotland och arrangerande Gotlands stövarklubb överraskades av att flera organisationer fanns på plats och protesterade mot tävlingen på olika sätt.

Som en följd av fjolårets händelser har Västergötlands stövarklubb vidtagit ett antal åtgärder inför årets arrangemang. Bland annat håller man provplatserna hemliga. Vidare har man anlitat Ingemar Gräns som säkerhetsansvarig.

– Vid varje provruta kommer det att finnas en markvärd och en säkerhetsman som kan pratar med folk som vill ha information. Vi välkomnar kritikerna om de vill ha en dialog, men vill inte att det ska bli bråk, säger Anders Ydergren, som är pressansvarig för årets Räv-SM.

– För oss finns inget att dölja. Det är oftast okunskap som skapar problemen så det är bättre att köra med öppna kort och hoppas att folk förstår hur vi tänker.

Med tanke på kritiken, skulle det gå att genomföra tävlingen på annat sätt?

Annons

– Reglerna är satta på nationell nivå och vi inom vår stövarklubb kan inte ändra reglerna på eget bevåg, säger Ydergren.

Själv tycker han att kritiken mot tävlingsformen är obefogad och att rävjakt i sig har ett berättigande

– Jag har varit stövardomare i väldigt många år och har dömt många hundar som jagat räv. Att man i de sammanhangen skulle stressa en räv så den dör av utmattning har jag aldrig hört talas om. Rävar har fördelen att de kan gömma sig om de inte vill springa längre.

– För övrigt finns ganska gott om räv nu och den behöver beskattas då det är en predator. Rävjakten har funnits i alla tider och kommer säkert att fortsätta finnas, det tror jag inte kan ändras, säger Anders Ydergren.

Räv-SM genomförs på ett antal så kallade provrutor som finns runt om i norra delen av Västergötland. Varje provruta är mellan 2000 och 4000 hektar och när passet börjar släpps hunden fri i en del av provrutan. Inledningsvis ska hunden spåra upp räven i det så kallade upptagningsmomentet. Sedan följer själva drivmomentet, då hunden följer och driver räven framför sig i ett väl avvägt tempo.

Varje provdag pågår max sju timmar. Bedömningen av ett drev pågår dock under en mer begränsad tid än så.

– När hunden har drivit i 90 minuter är den berättigad till ett första pris och då kallar man in och kopplar den. Har man inte bedömt alla delar under den tiden, kan man släppa hunden för ett nytt drev i en annan del inom provrutan och då på ett annat drivdjur, berättar Ydergren.

Han understryker att längden på drevet beror på räven.

– Den avgör själv hur länge den tillåter sig att bli jagad. Vill den inte så gömmer den sig i ett gryt eller under några stenar.

– Hunden ska heller inte hetsa räven att springa snabbt, utan den ska driva i ett långsamt tempo, så räven vill gå uppe länge. Det är en del av avelsarbetet att få fram hundar som jobbar på rätt sätt, säger Anders Ydergren.