- Det känns roligt att vi kommit en bit på vägen och jag ser stora möjligheter för att akutsjukvårdsområdet ska utvecklas och bli ännu bättre, säger Mikael Ryndel processchef på akutmottagningen i Skövde, i ett pressmeddelande.

För ungefär fyra år sedan påbörjade Västra Götalandsregionen en satsning på akutsjukvård för att förbättra tillgängligheten och införandet av akutläkare.

För 2018 har 195 miljoner kronor avsatts till akutmottagningarna i regionen. Mikael Ryndel tillträdde som processchef på akuten vid årsskiftet 2016/2017 och fick i uppdrag att tillsammans med Erik Ullemark, studierektor och specialist i internmedicin, rekrytera och ta fram en ny organisation på akuten.

Med en politisk vilja och ekonomiska medel i ryggen var förutsättningarna goda för att starta en akutläkarsatsning på SkaS och idag är man fem stycken ST-läkare i akutsjukvård.

- Vår första ST-läkare i akutsjukvård började hos oss för ett år sedan och vi fick en till i december förra året. Men det är nu vi kan se att det lyfter, när vi fått ytterligare tre ST-läkare och så har vi rekryterat en specialist på 25 procent.

Västra Götalandsregionens mål är att hälften av läkarbemanningen på regionens akutmottagningar ska vara akutläkare år 2025. Det är ett ganska högt mål enligt Ryndel eftersom det alltid kommer att finnas läkare som sidoutbildar sig på akuten i samband med sin specialisttjänstgöring.

Annons

Akutläkare är en egen basspecialitet sedan 2015. Den förändringen är viktig och ligger till grund för att skapa en bättre identitet och sammanhållning menar Mikael Ryndel.

Tidigare var akutsjukvård en tvåårig tilläggsspecialitet som innebar att de som ville specialisera i akutsjukvård först behövde skaffa sig en basspecialitet inom ett annat område.

En av förhoppningarna med akutläkarsatsningen är att öka kvaliteten på det akuta omhändertagandet.

En akutläkare är någon som har spetskompetens inom akutomhändertagande och har också ett annat fokus på differential diagnostik.

- Med en fast läkarstab har vi större möjlighet att följa och driva utvecklingen framåt samtidigt som vi behåller kompetensen på akuten, säger Mikael Ryndel.

Till akutmottagningen kommer många multisjuka äldre som ibland söker vård för flera olika symptom vid ett och samma tillfälle. Dessa patienter kan då träffa en akutläkare som gör en helhetsbedömning från början, istället för att behöva träffa flera läkare från olika specialitetslinjer, menar Ryndel.

Samtidigt finns det förhoppning om en effektivare bemanning. Till exempel skulle det kunna gå att dra ner på antalet läkare nattetid, då behovet är som minst. Det skulle då gå att bemanna utifrån patientflöden på ett bättre sätt.

Idag är det fyra dygnet-runt jourlinjer igång på akuten inom områdena medicin-,kirurgi-, ortopedi- och barnsjukvård. Det finns förstås utmaningar med det nya arbetssättet. Att byta från ett sjukvårdssystem som bygger på att flera olika kliniker tar gemensamt ansvar för akuten till att överlåta ansvaret till en specialitet är en storomställning.

- En annan utmaning är snedfördelningen i kompetens. På andra etablerade kliniker finns det specialister i stor utsträckning och där nya ST-läkare tillkommer kontinuerligt. Här har vi många ST-läkare, men endast en specialist. I takt med att akutläkarkliniken växer kommer den problematiken att minska, men i inledningsskedet är det absolut en utmaning menar Ryndel. Under våren har man under ett par veckors tid kört ett pilotarbete kring akutteam där sköterska och läkare jobbar tätt tillsammans och tar samma patienter. Syftet med det nya arbetssättet är att stärka samarbetet mellan professionerna och ambitionen är att jobba enligt den här modellen större delen av hösten. Som stöd för handledning i flöde och nya arbetssätt på akuten kommer det även att införas en ledningsläkarfunktion, med en senior läkare dagtid på vardagar.