Det verkade vara en bra idé, då på 1960-talet, att plantera in amerikanska signalkräftor när de inhemska flodkräftorna hade drabbats av kräftpest. Sedan visade det sig att signalkräftorna själva bar på pesten. Och när signalkräftor flyttades och planterades in i sjöar och vattendrag, då drabbade det flodkräftan än hårdare. De senaste 100 åren har den svenska flodkräftan minskat med 97 procent enligt Havs- och Vattenmyndigheten. Numer är flodkräftan rödlistad som akut hotad.

Det största hotet mot flodkräftan är de olagliga utsättningar av signalkräftor som görs. Tidigare har det pratats om att det räcker att använda samma redskap i ett vatten med flodkräftor som man använt när man fiskat signalkräftor för att sprida smittan.

Är det så enkelt?

– Det kan hända, om man sätter i blöta redskap som man använt där det finns signalkräftor och kräftpest, men det stora problemet är hinkarna med kräftor. Att folk gör olagliga utsättningar, säger Lennart Edsman på Institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Under 2015 klassades signalkräftan som en "invasiv främmande art" och från och med 3 augusti 2016 började nya EU-regler för hantering av levande signalkräftor att gälla.

– I princip ska signalkräftan utrotas i hela Europa, men det går inte att utrota den. I Luxemburg finns den på två ställen och det går inte att utrota dem där. Det är bara i Sverige och Finland som man har någon glädje av signalkräftor. Det är bara här man fiskar, säger Lennart Edsman.

Annons

"Hitta en balans"

I juni 2018 presenterade Havs- och Vattenmyndigheten ett förslag på nytt hanteringsprogram med förslag på nya krav för försäljning av okokta kräftor i Götaland och sydöstra Svealand och med totalt förbud mot fiske och transport av okokta signalkräftor i nordöstra Sveland och Norrland. Enligt förslaget skulle dessutom allmänhetens fiske i Vättern minskas från fem till två helger.

– Tanken är att man ska hitta en balans för allmänhetens fiske. Roten till att flodkräftan håller på att utrotas är att de som fiskat signalkräftor slänger i hinkar med kräftor i vatten där det finns flodkräftor.

Lennart Edsman ser positivt på att det dras en gräns, ett förslag han gärna hade sett att det hade genomförts för 20 år sedan, och att det förhoppningsvis leder till att färre tar med sig levande kräftor och sätter ut dem i andra vatten.

– Jag tror inte att yrkesfiskarna är speciellt ledsna för det heller. Syftet med att öppna upp för fritidsfiske på signalkräftor i Vättern var ju aldrig att man skulle fiska kräftor för att sälja dem. Visst är det kul när man drar upp redskap som är fulla, men syftet var inte att kräftorna skulle säljas. Det var inte därför man öppnade upp.

Vad händer med fisken i Vättern om det blir fler kräftor?

– Man vet att kräftor käkar rom från rödingen, men man vet inte till hundra procent att det är kräftornas fel att rödingen minskar. Det kan ju också bero på att man planterat in lax eller att man fiskar hårt. Eller så beror det på alla de sakerna.

Fisket tog fart på 90-talet

Signalkräftorna i Vättern sattes in 1969.

– Sedan tog det fart ordentligt i slutet av 1990-talet. Till slut var det så många från allmänheten som ville fiska att man inte klarade av att hantera alla dispenser utan lät allmänheten fiska under vissa helger, berättar Lennart Edsman.

Lennart Edsman konstaterar också att yrkesfiskarna till stor del gick från att fiska röding till att fiska signalkräftor.

– 1998 tog man upp 1,5 ton kräftor ur Vättern, tio år senare 2008, tog man upp 145 ton. Men det handlade inte om att beståndet hade växt 100 gånger utan att man använde 100 gånger fler redskap i fisket. Fångsten per bur hade faktiskt minskat.

Till årets kräftsäsong gjorde SLU en prognos som sa att 151 ton kräftor skulle tas upp ur Vättern, en prognos som baserats på temperaturdata från tidigare år. Samtidigt konstaterar Lennart Edsman att det är omöjligt att veta hur mycket fritidsfiskare tar upp då detta inte rapporteras till någon.

Mindre kräftor

I år har de som fiskat kräftor kunnat se att storleken på de fångade kräftorna har varit större under slutet av sommaren.

– Förut har man sagt att om det är en kall vår och dålig sommar, då ömsar kräftorna skal senare under året. Men i år har det ju inte varit någon jättedålig sommar och ändå är kräftorna sena med ömsningarna. Det gäller även på andra ställen än Vättern och även i Finland.

Havs- och Vattenmyndigheten skriver att "signalkräftan har stor spridning enligt EU-förordningen. Arter med stor spridning får hanteras på ett sätt som är lämpligt i förhållande till medlemsländernas omständigheter, såsom genom fiske, förutsatt att det görs i enlighet med ett nationellt hanteringsprogram." Och det är just därför nya lagar kan komma att gälla från och med den 1 januari. Exakt hur den färdiga föreskriften kommer se ut går ännu inte att veta. Sista dagen för remissvar är den 20 september.

– Signalkräftorna ska kokas och ätas upp, inte sättas ut i andra vatten så att flodkräftorna och flodkräftfisket utrotas. Och det tror jag alla håller med om innerst inne. Till och med de som mot bättre vetande sätter ut signalkräftorna illegalt.