Just nu lider jag ingen direkt nöd. Inflödet är mer än jag kan göra av med! Och ännu mer är på gång.

”Vad nu? Har han gått och blivit triss-miljonär?"

Nej nej det är det andra i kommunen som sköter om. Det jag menar är det väl frikostiga intaget av hotellfrukostar senaste tiden. Och det är framför dessa bufféer jag drabbas av en lättare form av hjärnsmälta, vad ska jag äta? Självklart vill jag ha allt, utom prinskorv, blä, den har bara en fördel, den är liten.

* * *

Men det är nu som allt jäkla hälsotjat sätter griller i huvudet på mig. LCHF-arnas högljudda (de är i regel lika påstridiga som veganer) budskap dånar: "Inget bröd!" Men inte tusan kan man bara äta pålägg utan bröd? Nä, smidig som en iller rundar jag ett ungt kärlekspar med lite rufsigt hår och rycker åt mig ett par brödskivor.

Sen kommer nästa röst i huvudet; ”ät frukt, ät fräscht”! Klart jag vill vara fräsch (det är ju därför man duschar som en galning på hotell), så ett par skivor ananas och melon staplas på tallriken.

Annons

När jag väl knött mig förbi ett par pensionärer på innern och tagit mig fram till sillen vill jag påminna mig att jag hört något om smarthet och omega, typ. Knepigt, när såg någon smart ut i en (rostig) Omega senast? Ja, ja bäst att lassa på några bitar.

Nästa anhalt, fil och yoghurt. Att välja fil går på rutin men när man ska välja flingor blir det svårare, granulater och fröer i oändlighet. I ett tillstånd av total ambivalens tar jag lite av allt och… poff, nästa hjärnspöke! Krossade linfrö på filen, shit! Det blir ju för tusan cyanid i kroppastackarn, lika hälsosamt som att nicka en Scaniabuss på E4an. Skrapar av det mesta igen. Skit samma egentligen, det smakar ju ändå bara bôs!

Nu kommer jag fram till äggen, klart jag ska äta ägg! Ganska godkänt i de flesta dieter. Men att koka ett ägg så gulan är precis lagom krämig verkar vara stört omöjligt för en hotellkock. Antingen är det en gul kula med samma värde på brinellskalan som porslin, eller så har det bara legat i armhålan på nämnda kock en stund, jättekul att söla med ett rått ägg, not!

* * *

Ja ni förstår, med egen mischmasch av olika hälsorön blir det samma som inget, allt åker på tallriken, med en tillhörande mat-ånger efter. För att inte tala om ”nu borde jag gå till gymmet-ånger” som följer.

Nä, tacka vet jag julbordens matfriska tid, inget tjafs om att hålla igen där inte! Bara att lassa på tallriken till bredden och sedan täcka härligheten med bruna bönor, utan att behöva tänka på några deppiga hälsorön. Hurra för julbord!

Julbonus: För en godare jul. Köp massor, skänk så mycket du orkar och snapsa lagom!

God morgon!

Veckans hiss: RUT, sicket flinkt biträde!

Veckans diss: Börjar bli trött på julmusik.

Mat