Ett frågeformulär skickades därför ut i slutet av 2018 för att ge partierna i Tidaholm en möjlighet att beskriva deras syn på framtida utveckling. De partier som valde att svara gjorde detta gemensamt då de ansåg sig ha en bred enighet rörande ämnet. Ett glädjande besked är kommunens deltagande i det nationella projektet ”Glokala Sverige” då kommuner och regioner valts ut för att utbildas och utvecklas i linje med Agenda 2030. Detta i syfte att få stöd i arbetet med de internationella klimatmål som Sverige godkände år 2015. Det är däremot anmärkningsvärt att det gemensamma svar som miljögruppen mottagit, inte ger några konkreta svar på många av de frågor som ställts.

Energiförsörjningen är avgörande för hur samhället ska organiseras i framtiden, då det är uppenbart att vårt beroende av olja och annat fossilt bränsle varken är miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart. Detta kräver en kraftig förändring av såväl infrastruktur som energianvändning, där förnyelsebara energikällor är en del av lösningen.

Den kommunala satsningen på solenergi har hittills bestått av 300 kvm solceller på Forsenskolans tak. Dessa har en effekt på 25 000 kWh/år, vilket kan jämföras med Konsumentverkets beräkningar på energiförbrukningen för en normalstor villa, som ligger på ca 20 000 kWh/år.

Annons

Det planeras i nuläget även en anläggning som ska installeras på Rosenbergsskolans tak, vilken uppgår till ca 400 kvadratmeter och förväntas generera 60 000 kWh/år. Tillsammans utgör detta lite drygt 4 villors årliga elförbrukning.

Viktigt att nämna i sammanhanget är hur Tidaholm står sig mot andra kommuner i Sverige vad gäller solcells-el. Vid årsskiftet var Simrishamn den kommun som producerade mest el per invånare, ca 113 W. Den följdes av Ödeshög (96 W) och Varberg (92 W). Inklusive den planerade utbyggnaden av solcells-paneler når Tidaholm siffran 6.6 W per invånare. Anser sig kommunens beslutsfattare vara nöjda med denna jämförelse?

En annan del av energifrågan handlar om uppvärmning av lokaler och bostäder. Enligt svaret värms kommunens lokaler i huvudsak upp med fjärrvärme från TEAB, det kommunala energibolaget i Tidaholm. Detta anses i sig vara en klimatsmart lösning, vilket delvis stämmer, då energin utvinns ur lokala råvaror och restprodukter. Men som det är formulerat i svaret, framstår det som om frågan är avklarad, att inget mer behöver diskuteras.

Om det inte går att redovisa siffror som visar på att energin som idag går åt till uppvärmning av kommunens lokaler ligger i nivå med målen för 2030, är en betydligt mer ingående beskrivning nödvändig.

Inte enbart för att stilla sinnet hos lokala miljögrupper, utan också för att kunna agera föredömligt framöver. En viktig anledning till att driva frågan om energiförbrukningen i kommunens lokaler, är att den inte påverkar eller begränsar privata intressen. Detta möjliggör betydligt mer långtgående energisparande åtgärder som vanligtvis inte skulle accepteras. Dessa kan samtidigt fungera som positiva exempel för allmänheten (en sänkning av inomhus-temperaturen med 1 grad motsvarar cirka 5 procents lägre energiförbrukning) och därmed påverka opinionen i frågan. Vi efterlyser därför betydligt skarpare analyser och konkreta förslag för att skapa den förändring som krävs, om Tidaholm ska nå målen för Agenda 2030!

Miljögruppen FramTid

Leine Gåvertsson

Benjamin Esterdotter

Relaterat: Solceller på taket betalar sig bra