Vad skönt att vi fortsätter satsa på miljö i regeringens vårbudget, mindre skönt att de flummar runt med att prata om sammanhållning och att skolorna ska utvecklas medan de lägger ner skola efter skola utanför städerna.

Att höra politiker i storstäder prata om '”landsbygden” och att ”alla i Sverige ska leva” känns nog ungefär som en käftsmäll mot de flesta som faktiskt bor där. Vill man satsa på miljön? Tvinga inte folk behöva pendla med bil till dagis, skola, jobb, och affärer flera gånger om dagen varje dag då. Lägg inte all sjukvård, BB, psykvård och jourcentraler i andra kommuner. Ta inte bort kollektivtrafiken för alla som inte bor inne i stan.

Häromdagen när jag gick genom Flygares gränd i Falköping så såg jag att det sitter uppe färgglada girlanger där det står något i närheten av "levande handel i Falköping" eller "aktiv handel lokalt", något i den stilen, samtidigt som nästan ALLA affärer i närheten är nerlagda. Tomma. Jag var på väg till Oki Doki i jakt på vårkläder till killarna. De hade rea på allt. För att den affären också ska läggas ned. Det var så otroligt sorgligt och ironin var så påtaglig. Det är så det känns att gå runt i Falköping idag, visst det är kul med Biltema, H&M, Byggmax och Espresso House, men vad händer med den faktiska själen av vårt lilla samhälle där allting är stora kedjor med samma utbud, och tömda affärer som gått i generationer - där du inte bara handlar, utan stannar till och pratar med dem du handlar av, där du inte bara erbjuds varor som du kan hitta överallt annars - inte har en chans till överlevnad?

Annons

Alla älskar att prata om miljö, cittaslow, aktiv lokal handel, närproducerat och ett levande Sverige. Man blir innerligt hjärtekrossad av att vara från en småstad där detta funnits tidigare och där man deltagit i en gemenskap för att hålla skolor och affärer igång, till att allt ska stängas och inga ska tjäna på kvalitet och expertis. Det enda som blir kvar är färgglada sorgliga girlanger som ljuger.

Elin Pasanen