Då handlar det om veganska livsmedel som inte har transporterats med flyg. Om du är vegan och mest äter sparris och sockerärter som flugits in från till exempel Kenya eller Guatemala är inte det så bra när det gäller utsläpp av växthusgaser. Men en stor del av vegankosten – där man utesluter alla livsmedel som kommer från djur – utgörs av baljväxter. De torkade bönorna, linserna och ärtorna har högt proteininnehåll och mycket lång hållbarhet. De transporteras med båt.

I Sverige odlas inte alla typer av baljväxter, utan många av dessa importeras, men de är ändå klimatvänlig mat, just eftersom de fraktas med båt.

– Du kan ta bönor från Brasilien och sätta på en båt och ta ett extra varv runt jorden och det är ändå mycket bättre än nötkött från granngården, säger Fredrik Hedenus.

Hans forskning handlar om hur man kan minska klimatpåverkan från energi och matproduktion.

När det gäller köttets klimatpåverkan poängterar Fredrik Hedenus att man måste skilja på olika sorters kött. Kyckling och fläskkött är bättre för klimatet än nötkött.

– Framför allt kyckling har hyfsat låg klimatpåverkan.

I dagens kycklinguppfödning är kycklingen färdig för slakt efter fem eller sex veckor. Den korta livstiden innebär att kycklingen producerar växthusgaser under kortare tid. Den som utesluter nötkött och mejeriprodukter, men äter grönsaker, kyckling och lite fläskkött äter alltså ganska klimatvänligt, trots att det inte rör sig om vegankost.

Annons

Det sämsta, ur ett klimatperspektiv, är att äta mycket nötkött och mejeriprodukter. En laktovegetarian – som alltså äter mejeriprodukter – kan orsaka större utsläpp av växthusgaser genom sin kost än en person som utesluter mejeriprodukter och nötkött, men äter kyckling, till exempel.

Diskussionen kring kors utsläpp av växthusgaser har handlat mycket metangas, kons rapar och pruttar alltså. Kan kors utsläpp vara så farliga, egentligen? Saken är den att en ko är en ko och kommer att förbli en ko. Den behöver äta och växa och rapa och prutta under viss period för att ge den mängd kött eller mjölk som man vill ha.

Man kan i viss mån påverka hur snabbt kon växer, genom avel och foder. Det finns utländska studier som visar att kor uppfödda på kraftfoder är något bättre än gräsbetande kor ur ett klimatperspektiv, just på grund av att de växer färdigt snabbare och därmed inte hinner släppa ut lika mycket växthusgaser. Då har produktionen av kraftfoder och utsläppen som den orsakar räknats in. Fodret orsakar större utsläpp än betet, men ett betande djur behöver leva längre för att bli lika stor som ett djur uppfött på kraftfoder.

Kon kommer dock att fortsätta att rapa och prutta.

– Utsläppen från en ko kommer du inte ifrån. Man kan inte konstruera en ko som inte producerar metan, säger Fredrik Hedenus.

Mycket annat i livsmedelsproduktionen kan göras klimatvänligare. En fabrik som tillverkar veganska halvfabrikat kan till exempel påverka utsläppen genom att använda ny teknik och klimatvänligare drivmedel.

Men spelar kosten så stor roll då, i ett perspektiv där dagliga transporter orsakar utsläpp av växthusgaser och många människor flyger kors och tvärs över jorden varje år? Som med mycket annat är det den sammantagna effekten som räknas. Maten orsakar ungefär 20 procent av en människas utsläpp av växthusgaser.

– Om man övergår till en vegansk kost kan man halvera sina utsläpp av växthusgaser som kommer från maten. Det motsvarar ungefär ett ton per person och år, säger Fredrik Hedenus.

Slutar man flyga kan man minska sina utsläpp med ungefär lika mycket.

En människa i Sverige ger upphov till utsläpp av omkring tio ton växthusgaser per år.

LÄS MER: Flera hälsofördelar med veganmat

– Man måste göra åtgärder inom alla områdena. Man kan inte helt låta bli ett område, säger Fredrik Hedenus.

Det finns andra miljöaspekter när det gäller frågan om betande boskap. De kan hjälpa till att bibehålla ett öppet kulturlandskap. Betar de på mager mark, det vill säga inte åkermark som har besåtts med vall, kan de bidra till att bevara biologisk mångfald av växter och djur. Däremot bidrar ju kor även där med växthusgaser och klimatförändringarna som dessa orsakar förändrar i sig förutsättningarna för flora och fauna. Klimatförändringarna kan alltså minska den biologiska mångfalden.

Fredrik Hedenus vid Chalmers tekniska högskola forskar om hur man kan minska klimatpåverkan från energi och matproduktion.

FAKTA: Växthusgaser och EU:s klimatmål

Växthusgaser är en rad olika gaser som finns naturligt i atmosfären. De har stor förmåga ..

FAKTA: Växthusgaser och EU:s klimatmål

Växthusgaser är en rad olika gaser som finns naturligt i atmosfären. De har stor förmåga att ta upp och bevara värme. Människans liv på jorden tillför växthusgaser, vilka får temperaturen att öka.

Jordens temperaturökning måste begränsas till högst två grader jämfört med tiden före industrialiseringen. Annars riskerar klimatförändringarna att få katastrofala följder för miljön. Om detta enades nästan alla världens länder 1992, genom FN:s klimatkonvention. Om detta mål ska nås måste ökningen av utsläppen av växthusgaser avstanna senast år 2020.

EU har lovat att minska sina utsläpp med 80–95 procent jämfört med 1990 års nivåer till 2050 om andra utvecklade länder gör detsamma. EU har också satt flera delmål på vägen till 2050.

Källa: Europeiska kommissionen, Tellus/Göteborgs Universitet

Relaterat: Flera hälsofördelar med vegankost
Mat