Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Belgiska dödstal går ner – men hösten oroar

Även Belgien missade skyddet av äldreboenden i början av coronakrisen. Nu är läget bättre – men oron är stor inför hösten. – Vi är rädda för en ny uppgång, säger Steven Van Gucht, Belgiens Anders Tegnell, som inte tycker att Sverige gjort så annorlunda.

I de nästan ödsligt tomma EU-kvarteren i Bryssel är det ekande tomt även i salen där Belgiens coronaexperter håller sin dagliga presskonferens.

Här får bara experterna och teckentolkarna vara. Journalistkåren får följa sändningen på distans och ställa sina frågor via webben. Eller vänta i solskenet utanför.

Ändå finns en känsla av optimism i luften.

– Just nu är jag ganska positiv. Siffrorna ser bra ut. Vi är definitivt i slutänden av epidemin. Dödstalen har gått ner, sjukhusen klarar sig ganska bra och trycket har minskat, säger virologen Steven Van Gucht till TT efter presskonferensens slut.

Många döda

Han är en av Belgiens dubbla motsvarigheter till svenske statsepidemiologen Anders Tegnell. Dag efter dag har flamländske Van Gucht tillsammans med en kollega från landets fransktalande del radat upp statistik och förklarat strategier om covid-19.

Oftast har det varit tunga besked. Belgien har ungefär lika många invånare som Sverige, men mer än dubbelt så många döda, över 9 300.

Bara San Marino har fler döda per invånare än Belgien.

En förklaring är att landet redan från början räknat in alla som dött på äldreboenden. Och det är många – mer än vartannat dödsfall totalt.

– Vi underskattade riskerna i början. Vi förstod att det fanns risker för äldreboenden, men det enda som egentligen gjordes var att vi förbjöd besök, berättar Van Gucht.

Mer hjälp

Omsvängningen kom sedan sjukdomen spritts till mer än hälften av landets äldreboenden.

– Vi förstod att vi måste göra mycket mer och utbilda personalen bättre, för många av dem är inte vana vid den här typen av kriser. Nu får de stöd från sjukhusen och läkare. De har fått bättre tillgång till skyddsutrustning och masker. Vi har dragit igång ett stort projekt för att kunna testa på alla äldreboenden och systematiskt testa både de boende och personalen. Och just nu är läget under kontroll, säger Van Gucht.

Även i samhället i stort görs fler tester.

– Alla misstänkta fall, även de väldigt milda, testas nu i laboratorium, varpå vi spårar dem som utsatts och ber dem stanna hemma i två veckor. Genom att få det här på plats hoppas vi kunna kontrollera viruset och undvika en ny stor våg.

Ingen stor skillnad?

Liksom alla andra håller Steven Van Gucht noga uppsikt över vad som sker i andra länder för att kunna dra erfarenheter.

– Fast jag tycker inte att det är så stora skillnader. I nästan alla länder så handlar det om social distansering och att folk ska hålla sig hemma och undvika kontakt – även i Sverige. Skillnaden är att i Belgien ger myndigheterna order och tvingar folk. I Sverige är det mer en rekommendation som är upp till svenskarna att följa och ta på allvar, säger Van Gucht.

– Kaféer och restauranger har varit öppna i Sverige, men har troligen haft mycket färre kunder än normalt. I Belgien har vi bara stängt dem, rakt av.

För tillfället ser han nyfiket på hur Danmark öppnar sitt samhälle igen.

– De har öppnat skolorna redan och uppenbarligen har det inte fått någon större inverkan på siffrorna. Det är intressant, säger Van Gucht.

Oro för hösten

Belgien har en märklig sommar framför sig, utan massevenemang, konserter och fotbollsmatcher. Merparten av skolbarnen får plugga hemifrån fram till terminsslutet om en månad och ingen kan ännu säga om några utlandsresor kommer att tillåtas.

Virologerna är nöjda med utvecklingen just nu – men fortsatt oroliga.

– Vi är rädda för en ny uppgång om några veckor eller några månader, för viruset finns fortfarande här. Vi får dagligen in 250–300 nya smittade och det verkar inte gå ner särskilt snabbt. Hösten och vintern riskerar att bli en svår period, säger Steven Van Gucht i Bryssel.

Wiktor Nummelin/TT