Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Den blomstertid som inte kommer - en växande ungdomsskuld får förödande konsekvenser

Du minns väl sommarlovet du var 19 år? Kompisarna du hängde med, första sommarjobbet, första lönen? Du minns kanske den där konserten som skulle förändra ditt liv, utlandsresan, framtidsplanerna… Det är tid som inte kommer tillbaka. Många unga har förlorat dyrbar tid under pandemin. De har missat viktiga milstolpar som blir svåra att ta igen. Men framför allt – många unga har tappat hoppet.

Coronapandemin har bidragit till ett flertal allvarliga samhällsutmaningar som riskerar att påverka ungas liv under lång tid framöver.

Fryshuset genomförde under mars-april i år en undersökning riktad till unga i åldern 13-25 år om hur de upplevde pandemin. Totalt fick vi in mer än 1100 svar och resultatet var långt värre än vi hade befarat.

71 procent av de unga uppgav att deras mående har påverkats negativt. 81 procent uppgav att de inte har eller vet om de har en röst i samhället för att påverka sin situation. 70 procent upplever att deras utbildning har påverkats negativt. Unga oroar sig för framtiden och hur pandemin kommer att påverka deras fortsatta studier och möjligheter till att få jobb.

Det vi ser här är alltså tre olika faktorer som kombinerat kan bli livsavgörande för våra unga. Det är kombinationen av att må dåligt, uppleva sig maktlös och känna att framtiden är osäker.

Vi vet att fysisk isolering i kombination med ökad oro samt minskad tro på den egna framtiden tillsammans är allvarliga riskfaktorer när det gäller psykisk hälsa. Vi vet också att när den sociala oron ökar i samhället, riskerar många unga som redan befinner sig i en utsatt situation att drabbas ännu hårdare och hamna i ett långvarigt utanförskap.

Ungas oro inför framtiden är befogad och behöver tas på stort allvar. Tidigare kriser har visat att det är oerhört viktigt att få in unga på jobb och en meningsfull sysselsättning under deras första tid på arbetsmarknaden. När krisen är över är det inte de som gick ut skolor eller blev arbetslösa under krisen som står först i kön.

Om vi inte investerar nu i våra ungas framtid och tar tag i ungdomsskulden kan det leda till ännu större problem. Det förrädiska är att det här är utmaningar som vi inte kan räkna på i någon balansräkning utan konsekvenserna kommer visa sig först om några år.

Det kan tyckas vara en mörk bild som målas upp men vi behöver ta frågan på största avtal, annars riskerar vi att bygga upp en flerårig skuld till våra unga. Vi behöver agera kraftfullt på de utmaningar vi ser – och vi behöver göra det nu!

Vi ser primärt tre kritiska områden som behöver extra insatser för att inte eskalera:

- ungas psykiska hälsa

- social trygghet

- förutsättningar till sysselsättning med fokus på skola och arbete

De tre områdena hänger tätt samman. Att säkerställa ungas psykiska hälsa är en av de viktigaste investeringarna vi kan göra för framtiden. Riskerna har uppmärksammats på flera håll under pandemin och vi är glada över att många tar den här utmaningen på allvar. Vi ser att det finns ett särskilt behov av att rikta insatserna mot de som gick ut eller kommer att gå ut gymnasiet eller universitetet under pandemin.

Det är inte bara offentlig sektor som behöver ta ett ansvar här, utan vi måste inkludera civilsamhället och även fånga upp näringslivets behov och kraft. Vi uppmanar därför regeringen att tillsätta ett särskilt sakråd, och samtidigt avsätta resurser, för att bemöta ungdomsskulden och skapa förutsättningar för våra barns och ungas framtid.

Johan Oljeqvist, vd Fryshuset

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel