Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dverstorp (M) fick rätt om tv-avgift: ”Berör tusentals beslut inom omvårdnad i Tidaholm”

Moderaten Gunilla Dverstorp har fått rätt i kammarrätten angående hanteringen av public service-avgiften för en person som hon företräder i Tidaholms kommun.
– Jag är lättad. Domen är viktig. Den här frågan berör tusentals beslut inom omvårdnad i Tidaholm, säger hon.

När Radio- och tv-avgiften slutade komma som faktura och i stället, från 1 januari 2019, blev en public serviceavgift som drogs från skatten befarade kommunerna ett betydande intäktsbortfall från omvårdnadsavgifter eftersom den nettoinkomst som avgiftsuttaget beräknas på skulle minska.

Public service-avgiften är maximalt 1 347 kronor per person och år. Den som har en beskattningsbar förvärvsinkomst som är lägre än 134 724 kronor per år betalar i stället 1 procent av inkomsten.

– Det var vid en jämförelse mellan två avgiftsbeslut för år 2019 i Tidaholm respektive Falköping som jag såg att det skilde sig åt i beräkningen. Det såg ut som om Tidaholm hade struntat i att frånräkna public service-avgiften. Jag överklagade därför beslutet, informerar Gunilla Dverstorp.

I en interpellation i fullmäktige ställde Gunilla Dverstorp också frågan hur Tidaholm hanterar public service-avgiften vid beräkning av avgifter till social- och omvårdnadsnämndens ordförande. Svaret hon fick var: ”Public service-avgiften kommer framledes att hanteras via den enskildes skattsedel (år 2020) och påverkar därmed den enskildes nettoinkomst vilken kommunen tar hänsyn till i samband med avgiftsberäkningen.”

– Detta svar var så svävande att jag även skrev en motion i frågan där jag yrkade att samtliga avgiftsbeslut skulle räknas om med retroaktiv verkan.

Överklagandet gick till förvaltningsrätten som inte kunde finna annat än att beräkningen skett med stöd av aktuell skattetabell. Förvaltningsrätten gav alltså kommunen rätt och avslog överklagandet.

– Viss om att jag hade rätt överklagade jag till kammarrätten som är nästa instans. Där tar domstolen först ställning till om målet ska ges prövningstillstånd.

Motionen kom upp för behandling i fullmäktige i maj. Förslaget till beslut var avslag. Man hänvisade så klart till domen i förvaltningsrätten. Efter upplysningen att domen var överklagad till kammarrätten bordlades ärendet. I den utredning som var underlag för förslag till beslut framgick emellertid att ”omvårdnadsförvaltningen i nuläget inte redovisar eller frånräknar public serviceavgiften på 2019 års avgiftsbeslut.” Ärendet hos kammarrätten kompletterades med den informationen.

Så nu i juli kom då kammarrättens beslut: ”Kammarrätten finner skäl att meddela prövningstillstånd och tar upp målet till omedelbart avgörande. Kammarrätten ändrar underinstansernas avgöranden och minskar den klagandes hemtjänstavgift.”

I domen slås fast att kommunens beräkning är fel och att personen ärendet gäller har fått en för hög avgift.

– Jag är lättad. Domen är viktig. Den här frågan berör tusentals beslut inom omvårdnad i Tidaholm. De är beräknade på felaktig grund. Genom att inte ta med public service-avgiften vid beräkning av nettoinkomsten har Tidaholms kommun tagit ut för höga avgifter och därmed undvikit att få negativa ekonomiska konsekvenser under hela år 2019. Det är inte rätt.

I Tidaholms tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldre- och handikappomsorg för 2019 finns en passus som avser retroaktiv rättelse av avgifter. Där står att om för hög avgift debiterats och felet beror på kommunen återbetalas avgiften för tid upp till tio år. Det är många i en sårbar grupp som förhoppningsvis kan se fram mot en återbetalning.

I avgiftsbesluten för 2020 är public service-avgiften frånräknad och den redovisas också i besluten.