Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Dina sms ska inte styra bilen

Artificiell intelligens tar större plats i samhället. Det tränger undan allas frihet.

Jail betyder fängelse. JAIL är akronymen för det labb vid Jönköpings Tekniska Högskola som forskar om articifiell intelligens (AI). I sammanträffandet hägrar en av samhällets svåraste debatter – och en fransk filosof.

Michel Foucalt visade i sin bok ”Övervakning och straff” hur vår förståelse för sociala sanktioner och bestraffning ändras när ett samhälle blir mindre hierarkiskt. 1700-talets offentliga avrättningar syftade till att återställa eller förstärka allmänhetens lydnad inför kungen.

När konceptet fängelse bröt igenom i slutet av 1700-talet – mycket tack vare den engelske filosofen Jeremy Benthams fängelsemodell Panoptikon – förändrades vår syn på oss själva.

När samhället byggde rättssystem och särskilda hus för de kriminella skulle medvetenheten om straffets närvaro, snarare än straffets hemskhet, avskräcka från brott. Att bli dömd, inte halshuggen, var den nya sociala bestraffningssignalen.

I dag ser synen på brott och straff annorlunda ut, mycket på grund av ökad fysisk och virtuell övervakning. Genom system och metoder allmänheten inte kände till för tio år sedan övervakar vi både oss själva och varandra.

Det här tydliggjordes när högskolan i Jönköping anordnade sin första AI-dag 28 januari. Modeordet var data och frågorna varianter på vad vi kan göra med all data nu när AI finns.

Data kallas ofta för den nya oljan. Vänsterpartiets partistrateg Aron Etzler har beskrivit data som en naturresurs (DN, 2/1). På AI-dagen kunde professor Amy Loutfi, om än med viss tvekan, förstå liknelsen. Men data är radikalt olik oljan.

Olja finns i begränsad tillgång. Men vi skapar ständigt ny data: när vi rör oss i samhället, när vi letar efter information om andra eller delar vår privata information, när vi försöker förstå gammal och ny data. Allt analyseras och säljs. Journalisten Shoshana Zuboff kallar det för övervakningskapitalismens tidsålder.

Övervakningskapitalismen drivs helt av AI. Genom massiv datainsamling kan storföretag som Google, Amazon, Facebook och Apple använda sig av maskininlärning, en form av AI, för att förutse beteenden. Det är förutsebarheten som gör AI-teknik lukrativ. Försäkringsbranschen är ett bra exempel.

Föreställ dig två olika personer. Den ena skriver till en vän att de ses runt sju för att hitta ett ställe att äta på. Den andra skriver till sin vän att träffen sker klockan 19 på en specifik plats för att gå till en viss restaurang.

Den som analyserar tillräckligt många av en persons konversationer kan då börja dra slutsatser om dess pålitlighet. Den som är tydlig och bestämd antas bete sig mer ordnat än den ostrukturerade. Det här slår igenom på sådant som bilförsäkring.

Moderna bilar har otaliga system. Alla samlar och producerar data om bilens status – enligt vissa uppskattningar 25 gigabyte per timme. Med telematik övervakar och överför tillverkare informationen.

Men de samlar också in personlig data: kör- och bromsmönster, var ägaren bor och vart hen åker ofta, om bältet används, om det finns barn eller passagerare och vikten på dem som åker, vad som sägs i bilen. ”Bättre” förare som är lugnare får lägre premie. Telematiken låter tillverkaren eller försäkringsbolaget spärra motorn om de ”sämre” inte ändrar beteende.

Det här görs redan i USA. Det bygger på bildata och den personliga data de flesta i praktiken frivilligt räcker över till stora plattformar som Facebook, Snapchat och Google. Utan AI vore det inte möjligt.

De flesta talare på högskolan såg AI som friheten och framtiden. Det kan mycket väl vara så att automatiserade samhällen är säkrare än dagens. Men vem har valt att förbättra ett beteende, föraren eller bolagen? Och varför har det valet gjorts? Övervakningskapitalistens svar: inte du.

Foucalt menade att blotta tanken på övervakning får människan att förändra beteenden. Vi läser av och gör de yttre förväntningarna till interna riktlinjer. För att följa dem bevakar vi oss själva hårdare. Detta såg Foucalt som ett större hot mot en persons frihet än att sitta i fängelse, eller jail. I dag säger vi JAIL och överöser det med forskningspengar.