Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Jan-Erik Ståhl hyllas i mopedtidning: "Ingen kunde tala med sådan värme i rösten om en gudomlig Zündappmotor"

I april gick mopedentusiasten Jan-Erik Ståhl ur tiden, 86 år gammal. Mannen som satte Tidaholm på kartan med sina stora mopedsamling och med vandringsutställningen "Tre hjul och en hästkraft".

Jan-Erik Ståhl satte stor prägel på motorlivet i Tidaholm, men såväl i Sverige. När han i april gick bort, 86 år gammal, uppmärksammade vi hans livsgärning med ett stort bildspel från artiklar vi skrivit om denna mopedvän genom tiderna.

Nu har Jan-Erik Ståhl postumt fått ytterligare uppmärksamhet med fina minnesord i tidskriften Tidningen Moped. Där har chefredaktör Claes Johansson i den tredje utgåvan för året skrivit varmt om första mötet med Jan-Erik. Vi har fått tillåtelse att publicera hans text.

Ingen kunde tala med sådan värme i rösten om en "gudomlig" Zündappmotor som Jan-Erik Ståhl. Jag hade förmånen att lära känna honom i samband med Tidaholms museums vandringsutställning baserad på Jan-Eriks trivsamma mopedsamling och något av en startpunkt för mopedintresset vi ser idag. Den gången var det få som brydde sig om gamla mopeder. Men för Tidaholms meste cykel- och mopedmekaniker (han öppnade sin verkstad 1957!) var det självklart.

Om inte han tog hand om stamkundernas avlagda trotjänare, vem skulle då göra det?

Vid sidan av sina djupa kunskaper om mopeders själar och de rent tekniska beståndsdelarna var Jan-Erik generös med anekdoter och historier, inte sällan via en backspegel. Jo, en sådan hade Jan-Erik Ståhl monterad i ögonhöjd via arbetsbänken för att på så sätt få ögonkontakt med stammisar och pratsugna tidaholmare som hade "vägarna förbi". Därmed blev både prat och klyvande av motorer effektivare.

Jan-Erik gjorde förstås grundservicen på min Sachs 50 innan jag och Stefan Wulff for iväg till Paris på varsin Crescent 2000. På ren rutin förseglade han topplocket med lite färg när det var klart. Hans signatur. Då hade han koll på om "ungarna mixtrat" med grejerna.

I april gick Jan-Erik ur tiden, 86 år gammal. Tankarna går till livskamraten Vivi. Och förseglingen. Orubbad. En mästares sigill.

Ta del av Västgöta-Bladets hyllnings-bildspel här.

https://www.vastgotabladet.se/artikel/tidaholmaren-som-blev-frimarke-vi-minns-mopedentusiasten-jan-erik-stahl