Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Nu får vi äntligen behålla våra pengar

Skattefridagen för en majoritet av länets kommuner ligger dagar efter rikssnittet. Det försvagar den ekonomiska friheten och tillväxten i Västra Götaland.

På måndagen började friheten för en majoritet av länet. Den 20 juli inföll nämligen skattefridagen i 18 av Västra Götalands kommuner, och i ytterligare nio kommuner infaller den under tisdagen. Det är tre dagar efter rikssnittet, enligt Skattebetalarnas förening.

Vad betyder detta? Enkelt uttryckt är det dagen då medelinkomsttagaren skrapat ihop nog för att betala summan av årets alla skatter: inkomstskatt, punktskatter, moms samt löneskatt i form av arbetsgivaravgifter.

De utgör tillsammans 54,6 procent av medelinkomsttagarens årslön. Utslaget på en kalender slutar därför skatteinbetalningarna till det offentliga efter 54,6 procent av året, eller 199 dagar.

Först dag 200, alltså 18 juli, kan den genomsnittlige skattebetalaren sägas arbeta för sig själv i stället för staten och kommunen. Egentligen infaller den dock 19 juli på grund av skottår.

I Skara inföll skattefridagen 19 juli, medan den i Skövde, Götene, Vara, Skara, Falköping och Tidaholm infaller två dagar efter rikssnittet. Ytterligare nio kommuner når den först 21 juli, och i enskilda kommuner dröjer det ytterligare några dagar till friheten.

Jämfört med övriga landet ger en majoritet av länsborna alltså varje år iväg två till tre dagar extra av sin förtjänst till det offentliga.

Under alliansen pressades fridagen ner från 8 augusti år 2006 till 16 juli vid maktskiftet 2014. Det är en nyttig bedrift. Sedan den rödgröna regeringen tog över har en medelinkomsttagare dock få se ytterligare några dagars arbete gå till det offentliga i form av högre skattetryck. Och ovanpå det får alltså Västra Götalands invånare höfta upp ytterligare två-tre dagar.

En senarelagd fridag är alltså ytterst ett mått på vår ekonomiska frihet. Men några dagar hit eller dit, vad spelar det för roll? Länet framhålls ofta som en motor för industri och tillverkning. Hur väl motorn går styrs till viss del av hur höga löneskatterna är. Ju dyrare det blir att anställa, desto färre företag vågar eller kan expandera.

Eftersom nio av tio småföretagare i länet indikerar att de vill växa blir skattefridagen inte bara en symbol för ekonomisk frihet, utan också för tillväxt och regional utveckling.

Ett annat sätt att se på friheten är att se på kalenderavståndet mellan låg- och höginkomsttagares respektive skattefridag. De betalar för att få samma sak – sjukvård, infrastruktur, skola – men står olika länge till det offentligas förfogande. Man kan vänta sig att ju längre mellan gruppernas dagar, desto mindre upplever de sig ha gemensamt.

Därtill står de bäst betalda kvar på samma plats i kalendern som i fjol tack vare värnskattens avskaffande. För ekonomin är det bra, eftersom fler arbetande höginkomsttagare höjer den ekonomiska tillväxten.

Samtidigt har landets låginkomsttagare fått se sin skattefridag förskjutas med två dagar på ett år medan den S-ledda regeringen i en och en halv mandatperiod sagt sig ägna politiken åt att göra livet bättre för löntagare och vanligt folk.

Det borde vara tydligt för vem som helst att socialdemokratisk politik inte är kompatibel med tanken om en allmän förbättring av välståndet. Att vi heller inte betros att umgås med våra pengar förrän en månad efter midsommar är knappast ett glimrande betyg för hur kollektivister ser på individen. Sverige och Västra Götaland behöver ett reformerat skattesystem.