Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Många utsätts för hedersförtryck

Intresset var stort för en dag på Science Park Skövde kring hedersrelaterat våld och förtryck. – Många stöter på det här och behöver redskap för att hantera det, säger Dilek Baladiz, en av föreläsarna under dagen.

Inbjudan hade gått ut brett till socialtjänst, skola, barn- och ungdomspsykiatri, polis med flera samhällsaktörer i Skaraborg.

– Vi fick stänga möjligheten att anmäla sig efter 150 personer. Vi skapade en reservlista som vi också fick stänga när vi fått in ännu fler namn, berättar Jessica Ek, utvecklingsledare för barn och unga på Skaraborgs kommunalförbund, en av arrangörerna.

Det har gjorts en kartläggning över hur utbrett hedersproblematik är, men den har fokuserat på niondeklassare i Sveriges tre storstadsområden.

– Var sjätte elev i nian är utsatt för någon form av hedersförtryck, säger Dilek Baladiz.

Socionomen Dilek Baladiz har turkiskt påbrå och har skrivit boken I hederns skugga och arbetar även som enhetschef för Origo, ett resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm.

Socialstyrelsen arbetar på en nationell kartläggning över alla åldersgrupper som beräknas vara klar i mars nästa år.

– Våldet förekommer ju överallt, det är inte bundet till storstäder, konstaterar Evelina Skog på länsstyrelsen, som också medverkade under dagen.

I Sverige har uppmärksamhet riktats mot fall som Pela och Fadime, tjejer som dödats i hedersvåld.

– De här kända fallen är toppen av ett isberg. Det är extremt sorgliga fall, men det är inte detta majoriteten utsätts för. Psykiska bestraffningsmetoder och psykiskt våld kan upplevas som hårdare av de drabbade än fysiskt våld. Men ibland kan det vara såväl psykiskt, fysiskt som sexuellt våld, som tvångsäktenskap. Känslan av att inte vara fri och ha rätt att bestämma över sitt liv finns hos väldigt många, säger Dilek Baladiz.

Det är inte enbart tjejer som utsätts.

– Killar har ofta dubbla roller. De är själva förtryckta och har krav på sig. Samtidigt kan de vara delaktiga i förtrycket. De kanske kontrollerar sin syster, men är inte heller fria själva. Ofta drabbas killar senare, om de till exempel blir seriösa med en förbjuden kärlek. De kan ha friare regler som barn, säger Dilek Baladiz.

Hur kan då samhället agera för att motverka hedersförtryck och hedersvåld?

– Vi måste jobba förebyggande från förskoleåldern. Vi kan inte sitta och vänta tills det brinner, utan måste gå in när det ryker, säger Dilek Baladiz.

Om inte föräldrarna kommer till myndigheterna måste myndigheterna komma till föräldrarna, menar Dilek Baladiz. Hon betonar att det är komplexa ärenden och att det sällan finns enkla lösningar när till exempel en 18-årig flicka utsatts för hedersförtryck.

– Det är viktigt att det upptäcks i skolan och att skolan, socialtjänsten och andra hjälps åt. Man kan inte ha hundra samtal i all evighet. Det kan handla om att få tillgång till bostad, utbildning eller arbete, allt för att kunna leva ett självständigt liv fritt från våld. Det kräver många insatser, inte bara skyddat boende, det är sällan den enda lösningen, säger Dilek Baladiz.

Enligt Jessica Ek är det av stor vikt att våga fråga. Hedersproblematik finns inte i enbart en grupp i samhället, alla oavsett kön eller sexuell läggning kan utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld, understryker hon.

På eftermiddagen hölls workshops kring frågan hur man kan jobba vidare med hedersfrågorna och organisera sig i Skaraborg. Ett uppföljande möte kommer att hållas 30 november kring arbetet framåt i Skaraborg.