De arrangerar konserter, klubbar och events med målet att skapa en levande musikscen i Skövde. Den ideella föreningen Beardmen, som grundades 2014, lägger sina intäkter på lokalhyror och gage till de band och musiker som bokas.

Det är klubbverksamheten som ger lite vinning. Det är små marginaler på vår sida som gör att vi kan fortsätta, säger föreningens grundare Nicki Lowe.

Enligt en ny rapport som riksorganisationen Svensk Live presenterar i samarbete med Studiefrämjandet Väst, är det statliga, regionala och kommunala stödet för svensk musik orättvist fördelat.

Rapporten, som döpts till ”Maktens Musik”, visar hur Västra Götalandsregionens orkesterbolag Göteborgs Symfoniker AB år 2016 fick 167,5 miljoner kronor i verksamhetsbidrag från regionens kulturnämnd. Beardmen fick totalt 53 000 kronor i bidrag från studieförbundet ABF, KulturUngdom och Skövde Kommun.

Vi är inte vinstdrivna, men det hade varit skönt att kunna ge skälig ersättning till våra band. Det är många musiker som spelar gratis för att de så gärna vill ut och spela. Men vi ser alltid till att ge ersättning, och det är vi väldigt stolta över, säger Beardmens sekreterare Emma Andersson, och fortsätter:

Det här handlar inte i första hand om oss, utan om banden. Enligt musikerförbundets tariffer ligger en skälig ersättning på omkring 2000 per bandmedlem. Det får man ju väldigt sällan om man spelar på klubbar.

Beardmen söker stöd för varje event de vill genomföra, men förklarar att det inte alltid blir beviljat. Förra året arrangerade de ett femtiotal, vilket ger omkring 1000 kronor i bidrag per konsert. Svensk Live drar slutsatsen att situationen är tuff för klubbarrangörer på landsorten, då de har ett mindre publikunderlag och därför måste satsa på breda bokningar.

Det som är tråkigt för oss när vi inte har de marginalerna i budgeten är att vi alltid går in med en så stor risk. Skulle det inte komma något folk så kan vi dö ut direkt. Det är lite surt att vi måste chansa i stort sett varje gång, säger Nicki.

Konsekvenserna av att popmusik prioriteras bort är att mångfalden på den svenska musikscenen utarmas, menar Svensk Live. Att poparrangörer i högre grad nekas bidrag jämfört med jazz- och konstmusikarrangörer stämmer inte överens med det faktum att fler går på popkonserter än exempelvis opera. Emma tror att det handlar om förutfattade meningar kring musikgenren.

Många tror att populärmusiken är kommersiell och därför inte behöver några bidrag. Jag tror också att det handlar om gamla traditioner om vad som är fin- och fulkultur. Konstmusik är fint, men popmusik har inte samma status.

Samtidigt slår både Emma och Nicki fast att det är demokratiskt viktigt att även konstmusiken får sina bidrag. Men en skev fördelning kan göra det svårt för små föreningar att överleva.

Det känns som att man jobbar lite i motvind. Speciellt om man jämför med det som kallas finkultur, som har lättare för att få anslag. Det är problematiskt att det sitter personer med mycket makt och ansvar som har sina subjektiva åsikter om vilka som ska få och inte få pengar, säger Emma.