TT: Varför går du ut med detta nu, att ni ska ta ett beslut om eventuellt åtal snart?

– Det finns ingen baktanke med det, att jag ska skapa något intresse eller provocera fram en reaktion. Årsdagen av mordet närmar sig och då brukar tv-program om brott vilja ha en intervju med mig om vad som händer i utredningen. Det jag ville få fram är att jag är optimistisk om att hitta en lösning, säger chefsåklagare Krister Petersson, som berättade om utredningsläget i tisdagens "Veckans brott" i SVT.

– Det nya är att jag har angett en tidslinje för det här. Under det första halvåret 2020 bör jag ha kommit så långt att jag kan presentera ett beslut i åtalsfrågan.

Ingen är delgiven misstanke eller sitter inlåst. Teoretiskt kan det röra sig om flera personer "som kan ha varit inblandade på olika sätt", säger Petersson.

Har provskjutit

TT: Vad är det som gör dig så säker på att ni har en lösning på mordet?

– Jag har jobbat med det här i snart tre år, och har redan från början uttryckt en optimism om att vi kommer att leda det här i bevis. Det är oerhört skickliga medarbetare inom polisen som jag har tillgång till, och under den tid som jag har varit här så har bilden klarnat åtminstone för mig.

TT: Expertis har sagt att om mordet ska klaras upp krävs stark teknisk bevisning, sannolikt mordvapnet. Håller du med om det och har ni nya tekniska bevis?

– Vi har gjort vissa tekniska undersökningar och det har gjorts provskjutningar, men resultatet tänker jag inte avkunna nu, men det är naturligtvis en viktig del.

Skandiamannen?

Petersson vill inte heller svara på om den misstänkte mördaren är någon som figurerat tidigare i utredningen eller i den offentliga diskussionen, såsom den så kallade Skandiamannen. I det fallet skulle utredningen kunna läggas ned med motiveringen att mördaren är död.

TT: Vad har ni gjort annorlunda under din tid som gjort att ni har kommit vidare enligt din uppfattning, jämfört med tidigare utredare?

– Hade jag varit förundersökningsledare för 34 år sedan hade vi vidtagit vissa andra grepp, men jag vill inte recensera tidigare arbete. Men vi har sett på fallet med nya ögon, och ingen av oss har varit inblandade sedan tidernas begynnelse. Det kan leda till ett nytt synsätt.

Slutsatserna är en kombination av att ha sett på det befintliga utredningsmaterialet med nya ögon och nya uppgifter, förklarar han.

Brottsplatsen utgångspunkt

Utredarna närmade sig fallet genom att börja från början: Vad som hände på mordplatsen.

Det fanns, konstaterar åklagaren, på 1980-talet en rad spännande internationella och nationella händelser som lett till att författare, journalister och bloggare tycker sig ha hittat grunden för mordet.

– Men ju närmare Tunnelgatan man kommer, desto mer spekulativa blir de teorierna. Mitt mål har varit att börja på brottsplatsen och se vart de spåren leder i stället för tvärtom, att börja med en teori och söka spår tillbaka till brottsplatsen.

Debatten fortsätter

Han vill inte säga om det finns en internationell koppling till mordet eller om det är en rent svensk historia.

TT: Om det här inte går till åtal och alltså inte prövas i domstol, hur stor är risken att det bara blir en i mängden av teorier, och hur kan man förhindra det?

– Det är inget jag riktigt styr över. I dag kan jag konstatera att fortfarande, 34 år efter mordet, får jag tio mejl i veckan från personer med olika teorier om vem som låg bakom. Oavsett vilket beslut vi fattar kommer debatten förmodligen att fortsätta. För har man bestämt sig för sin teori som man tror på kommer man nog inte att ändra sig, säger Krister Petersson.

– Det som kommer att ändras är att vi i så fall inte kommer att ha någon aktiv Palmeutredning inom polisen och Åklagarmyndigheten.

Ola Westerberg/TT

Krister Petersson tror sig kunna presentera ett beslut i åtalsfrågan om mordet på Olof Palme under första halvan av 2020.

Foto Stina Stjernkvist/TT

Chefsåklagare Krister Petersson är förundersökningsledare för mordet på Olof Palme. Sveriges dåvarande statsminister mördades den 28 februari 1986.

Foto Stina Stjernkvist/TT