Annons
Vidare till vastgotabladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Regeringen tar höjd för djupare kris

Regeringen vill ha utrymme att kunna lägga ytterligare 300 miljarder kronor på krisåtgärder. Skälet: risk finns att coronakrisen kan bli djup och utdragen.

Regeringen begär i sin ekonomiska vårproposition att riksdagen höjer taket för statens utgifter 2020 rejält.

Det är en historisk begäran.

– Anledningen till att vi gör det är för att ta rejält med höjd, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Hittills under våren har åtgärder kopplat till coronakrisen på sammanlagt 107 miljarder kronor lagts fram för 2020. Men prislappen för de åtgärderna kan bli betydligt högre.

Till exempel räknar regeringen för närvarande med att statens stöd för företags korttidspermitteringar ska kosta 20 miljarder kronor. Men om antalet korttidspermitterade blir 700 000 i stället för 120 000 och stödet utnyttjas fullt ut kan kostnaden enbart för den åtgärden bli nära 130 miljarder kronor.

Finansministern utesluter inte heller att nya krisåtgärder kan behövas.

Återhämtning i höst?

Regeringens huvudscenario är att BNP krymper med fyra procent i år, men att ekonomin börjar återhämta sig under andra halvåret.

Återhämtningen bedöms sedan fortsätta de kommande två åren innan ekonomin är tillbaka på samma nivå som före coronakrisen. Under 2021 väntas BNP växa med 3,5 procent.

Men den prognosen är mycket osäker. Coronakrisen kan både bli djupare och längre. Därför vill regeringen att riksdagen höjer taket för statens utgifter med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder för 2020.

Det skulle skapa utrymme för ökade kostnader och satsningar på ytterligare 300 miljarder, utöver de åtgärder som redan aviserats.

Det kan i höstens budget för 2021 även bli aktuellt att begära höjda utgiftstak för de kommande två åren.

Hård press

Pressen på regeringen att öppna plånboken ännu mer är hård från oppositionen, näringslivet och LO.

Till exempel vill Moderaterna satsa hundra miljarder kronor mer per månad under april, maj och juni.

Finansministern understryker att regeringen måste göra en avvägning mellan hur mycket som ska satsas nu i den akuta krisen och hur mycket som behövs senare.

– Vi kommer att behöva lägga stora summor på att återstarta ekonomin den dagen läget vänder, säger hon.

Det kan till exempel handla om klimatinvesteringar, mer pengar till kommuner och regioner och mer pengar till hushållen.

Måste låna

Magdalena Andersson uppger att utgångsläget för Sveriges statsfinanser är gott. Före krisen var statsskulden som andel av BNP den lägsta sedan 1977.

– Samtidigt är det viktigt att säga att inget land har obegränsat med resurser till sitt förfogande, säger Andersson.

I år väntas staten behöva låna 190 miljarder kronor på grund av krisen som pandemin skapat. Det beror inte bara på kostsamma krisåtgärder, utan även andra ökade kostnader och lägre skatteinkomster. Totalt försvagas statsbudgeten med 200 miljarder jämfört med vad man trodde i den budgetproposition för 2020 som riksdagen klubbade i december.

Lånebehovet på 190 miljarder kronor för 2020 kan jämföras med 176 miljarder under finanskrisen 2009 och 250 miljarder under 90-talskrisen 1993.

Den offentliga sektorns finanser väntas i år försämras. Den så kallade Maastrichtskulden bedöms öka med 180 miljarder till 39,9 procent av BNP. Det innebär 1 948 miljarder. Det är, trots ökningen, en låg skuld historiskt sett. Nästa år väntas skulden minska något som andel av BNP, till 38,3 procent.

Om krisen blir extra djup och lång ökar skulden till 49 procent av BNP i år och 53 procent nästa år.

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT